Skollagen har sedan 2010 skärpts på ett antal områden för att bidra till ökad kvalitet i undervisningen. Lärarens roll betonas mycket mer, men även rektor som pedagogisk ledare. För att på allvar fortsätta stärka professionens roll och mandat i klassrummet och vid varje skolenhet är det centralt att fler lärare blir behöriga, men också ämnesbehöriga i de ämnen de undervisar inom. Trots lärarlegitimationsreformen krävs det fortfarande viktiga steg för att vända kunskapsutvecklingen och höja resultaten, inte minst i ämnen som matematik för att ta ett exempel. Att lärare utöver en pedagogisk utbildning behärskar sitt ämne som man ska undervisa i samt sätta betyg är därför helt centralt.
För att skolan också ska kunna ledas pedagogiskt i enlighet med skollagens ambitioner bör Sveriges riksdag tillkännage för regeringen som sin mening att en rektor också ska vara utbildad lärare i grunden.
Rektor ska leda det dagliga arbetet; risken idag är att fokus ligger helt på ekonomi och lokaler. Att betona rektorns pedagogiska koppling, utöver dagens rektorsutbildning, genom krav på en lärarutbildning skulle höja den pedagogiska nivån på skolan. Detta skulle dessutom innebära ytterligare ett tydligt karriärsteg för den pedagogiska personalen som verkar i skolan, vid sidan av reformer som Folkpartiet tidigare genomfört som lektorat eller förstelärartjänster.
Riksdagen bör med anledning av ovan tillkännage till regeringen som sin mening att skolledare ska vara utbildade lärare i grunden för att verka som rektor.
|
Roger Haddad (FP) |
|