De senaste åren har samtalsklimatet på internet och sociala medier blivit allt mer präglat av hot, hat och kränkningar. Det inskränker möjligheten att kunna föra breda politiska samtal på nätet. Samtidigt saknar det offentliga Sverige en hållning för att kunna hantera ökningen av ett gammalt brott i ny kontext.
Europarådets kommission mot rasism och intolerans årsrapport (2014) visar på ett hat som ökar drastiskt i sociala medier och andra kanaler på nätet. Hatet, hotet och kränkningarna riktas framförallt mot minoritetsgrupper, kvinnor och förtroendevalda politiker. Rasism, sexism, antisemitism och islamofobi tillåts breda ut sig i diskussionen på nätet, enligt samma rapport. Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att drygt var femte förtroendevald, och varannan ung kvinna, utsätts för näthat. Av de kränkningar på nätet som polisanmäls idag läggs 96 procent ner av Polismyndigheten eller åklagare, visar Brottsförebyggande rådet. Det sänder en signal om att näthat är ett brott utan repressalier.
Det offentliga Sverige måste visa att förekomsten av hot och kränkningar på nätet inte är acceptabelt. I förlängningen undergräver det våra gemensamma demokratiska värderingar, och de frihetliga principer vi tar för självklara urholkas. Därför bör regeringen ta nödvändiga steg för att vända den negativa utveckling som vi nu kan konstatera.
Konkreta åtgärder, kompetensförstärkning och en prioritering av hot och kränkningar på nätet är vitala för att värna en öppen och en inkluderande samtalston i Sverige. Både på nätet och i resten av samhället.
|
Hanna Westerén (S) |
|
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
Hans Hoff (S) |
|
Hillevi Larsson (S) |
Jörgen Hellman (S) |
|
Krister Örnfjäder (S) |
Per-Arne Håkansson (S) |
|
Shadiye Heydari (S) |
Suzanne Svensson (S) |
|
Thomas Strand (S) |
Veronica Lindholm (S) |
|
Åsa Lindestam (S) |
|