Motion till riksdagen
2015/16:2138
av Olof Lavesson m.fl. (M)

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 64 miljoner kronor till Idrottslyftet för arbete med integration och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på idrott på fritis och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 10 miljoner kronor till Skapande skola för att även omfatta förskolan och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsning på säkerhetshöjande insatser för trossamfund och tillkännager detta för regeringen.

 

Sammanfattning

Moderaterna prioriterar barn och ungas rätt till kultur och idrottande. För att nå alla barn och unga satsar Moderaterna på reformer som riktar sig direkt mot skolan, såsom Skapande skola, Idrottslyftet och Idrott på fritis. Vidare säger Moderaterna nej till ytterligare skattehöjningar för biosektorn och ger extra stöd för skyddsåtgärder för religiösa lokaler.

 

Politik hänger ihop. Regeringens politik med höjda arbetsgivaravgifter slår hårt mot kulturen och kulturnära näringar. Framför allt genom att det leder till kraftigt ökade kostnader för såväl kulturen som idrotten, men också genom att människors benägenhet att konsumera kultur minskar när det ekonomiska utrymmet också gör det. Kulturen får inte reduceras till att bli en tävling vem som ger mest i bidrag. Kulturen är en del av helhetenen och måste också sättas in i en större politisk kontext.

Anslagsanvisning

 

Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2016 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).

Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

 

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (M)

1:1

Statens kulturråd

43 715

 

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

345 966

−150 000

1:3

Skapande skola

185 533

 

1:4

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

38 775

 

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

9 851

 

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1 314 576

15 000

1:7

Myndigheten för kulturanalys

15 500

 

2:1

Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen

989 425

 

2:2

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

188 586

 

2:3

Statens musikverk

111 209

 

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

137 715

 

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

119 183

 

3:4

Institutet för språk och folkminnen

58 876

 

4:1

Statens konstråd

8 253

 

4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

32 942

 

4:3

Nämnden för hemslöjdsfrågor

11 498

 

4:4

Bidrag till bild- och formområdet

28 065

 

5:1

Konstnärsnämnden

20 105

 

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

380 865

 

6:1

Riksarkivet

375 402

 

7:1

Riksantikvarieämbetet

218 192

 

7:2

Bidrag till kulturmiljövård

250 505

 

7:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

460 000

 

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1 105 458

−80 000

8:2

Centrala museer: Stiftelser

250 670

 

8:3

Bidrag till vissa museer

50 010

 

8:4

Riksutställningar

43 543

 

8:5

Forum för levande historia

54 954

 

8:6

Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

80

 

9:1

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

9 837

 

9:2

Stöd till trossamfund

91 894

+3 000

10:1

Filmstöd

334 644

−25 000

11:1

Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland

20 719

 

11:2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

2 703

 

11:3

Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

383

 

11:4

Statens medieråd

18 307

 

11:5

Stöd till taltidningar

49 156

 

12:1

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

39 346

 

12:2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

278 440

−25 000

13:1

Stöd till idrotten

1 902 811

−133 000

13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

32 164

 

13:3

Bidrag för kvinnors organisering

28 163

 

13:4

Stöd till friluftsorganisationer

47 785

 

13:5

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15 000

 

13:6

Insatser för den ideella sektorn

24 758

 

14:1

Bidrag till folkbildningen

3 811 928

−166 000

14:2

Bidrag till kontakttolkutbildning

37 733

 

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

50 000

−50 000

15:1

Lotteriinspektionen

49 312

 

 

Nya anslag

 

 

 

Justerad PLO-uppräkning

 

 

 

Summa

13 694 535

−641 000

 

Politikens inriktning

Skapande skola är alliansregeringens största kulturpolitiska reform och tillhör kärnan

i Alliansens kulturpolitik. Den ger barn och unga tillgång till kultur och eget kreativt skapande, samtidigt som reformen breddar arbetsmarknaden för professionella kulturarbetare. Skapande skola har succesivt byggt ut från att först omfatta årskurserna 7–9 till att nu omfatta hela grundskolan, inklusive förskoleklass. Moderaterna föreslår nu att satsningen tillförs ytterligare 10 miljoner så att Skapande skola omfattar även förskolan.

 

Alla kommuner har någon gång sökt och beviljats medel från Skapande skola, två tredjedelar av alla kommuner har beviljats bidrag under fem av de sex år som satsningen har funnits. År 2014 omfattade Skapande skola drygt 770 000 eleve, vilket innebär att cirka en halv miljon fler barn som tar del av Skapande skola än de kommunala kulturskolornas verksamhet.  Dessa två verksamheter får dock aldrig ställas mot varandra utan är istället kompletterande delar av Alliansens gemensamma ambition att ge alla barn, oavsett socioekonomisk och kulturell bakgrund, tillgång till kulturupplevelser. Det är glädjande att regeringen, efter att i opposition kritiserat reformen, nu valt att se dess förtjänster och vill bygga vidare på reformen.

 

Bygga ut och fokusera Idrottslyftet mot integration

Sedan 2007 har Idrottslyftet funnits. Huvudinriktningen är att öppna dörrar till idrotten för fler barn och ungdomar, utveckla verksamheten för att fler ska kunna idrotta längre upp i åldrarna samt att arbetet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Idrottslyftet uppgår 2015 till 500 miljoner kronor årligen och ska hjälpa idrottsrörelsen att öppna dörrar för fler, genom att arbeta med att utveckla förbund och föreningar, öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, rekrytera och utveckla ledare och att samverka med skolan.

Alliansregeringen har betonat att den fortsatta inriktningen av Idrottslyftet ska ha en nära koppling till skolans arbete och även stödja andra typer av motionsaktiviteter än idrott, i syfte att nå fler barn och ungdomar, särskilt flickor och barn med invandrarbakgrund. Detta för att uppnå målet att alla barn och unga ska vilja och kunna motionera. Moderaterna vill i linje med detta fortsätta satsningen på Idrottslyftet i stort och inom ramen för reformen särskilt prioritera integration. Vi föreslår att Idrottslyftet tillförs 64 miljoner extra i anslag för detta ändamål.

 

Idrott på fritis

Idrott och fysisk aktivitet är viktigt. Den organiserade idrotten, som bedrivs efter skoltid genom klubbar och ideellt arbetande ledare, gör ett fantastiskt jobb, men når inte alla. Därför föreslår Moderaterna ett samarbete mellan fritidshemmen och Skolidrottsförbundet i form av förbundets föreningar. Vi föreslår en satsning på 10 miljoner kronor årligen för att Skolidrottsförbundet ska kunna bygga upp den verksamhet som krävs för att kunna erbjuda alla barn fysisk aktivitet efter egen förmåga.

 

Svensk filmpolitik

Svensk film finansieras sedan femtio år tillbaka genom ett filmavtal där en rad olika intressenter bidrar. Regeringen har nu beslutat att riva upp detta avtal men utan att redovisa någon alternativ idé till finansiering undantaget höjd moms på biobiljetter. Detta skulle slå hårt mot mindre biografer ute i landet, biografer som redan drabbats av regeringens skattehöjningar på anställda under 25 år. Moderaterna säger därför nej till den föreslagna momshöjningen på biobiljetter.

 

Säkerhet för trossamfund

Vi lever i en orolig tid.  I sin mest extrema form finns det de som väljer att vända demokratin ryggen till förmån för politisk och/eller religiös extremism. Andra väljer att verka i det fördolda genom att i sin närmiljö begränsa bland annat kvinnors rätt till jämställdhet och frihet. Våldsbejakande extremism måste, utöver rättsväsendets insatser, mötas med förebyggande åtgärder och en fungerande avhopparverksamhet. Det behövs ett nära samarbete mellan de offentliga, privata och ideella delarna av Sverige. Sverige ska vara ett samhälle fritt från hot, våld och diskriminering.

 

Hoten och de fysiska attackerna på synagogor, kyrkor och moskéer i Sverige har ökat. För att stärka säkerhetsarbetet i och kring religiösa byggnader satsar Moderaterna 10 miljoner kronor extra per år.

 

Olof Lavesson (M)

 

Cecilia Magnusson (M)

Saila Quicklund (M)

Eva Lohman (M)

Isabella Hökmark (M)