Somalilands självständighetsanspråk grundar sig dels på områdets koloniala historia, dels på klantillhörigheterna i området. Under 1800-talets senare del blev Somaliland en brittisk koloni, medan nuvarande Somalia tillföll Italien. Områdena avkolonialiserades år 1960 och gick samman i en stat, Republiken Somalia. Sedan dess har det rått olika sorters missnöje och olika strider och klankrig har utbrutit. 1991 utropades den självständiga staten Somaliland av Isaaqklanerna och oppositionsgruppen SNM.
Samtidigt som den andra landsdelen Somalia har lidit svårt till följd av inbördeskrig och religiös fanatism, så har Somaliland kunnat åtnjuta över två decennier av fredlig och stabil utveckling. Till skillnad från länder med liknande förutsättningar har Somalilands invånare hållit fyra demokratiska val i rad utan komplikationer. (Författningen stipulerar val vart sjätte år.) Befolkningen måste anses ha stöd i folkrätten i sin önskan att få forma en stat i så måtto att de utgör ett folk, besitter ett landområde och har en regering som är i stånd att utöva territoriell kontroll. Oaktat att Somaliland är ett klanbaserat samhälle har man funnit vägen till demokrati. Denna utveckling bör tjäna som föredöme för andra regioner runt om i världen som önskar mer självstyre. På grund av att Afrikanska unionen, som främst styrs av odemokratiska regimer, inte är beredda att erkänna Somaliland har dess invånare inte fått det stöd de förtjänar från västvärldens sida. Sverigedemokraterna vill verka för att Sverige erkänner republiken Somaliland, tillsammans med kravet att man fortsätter den goda utveckling som varit och respekterar grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga fri- och rättigheter. Ett svenskt erkännande skulle underlätta för vårt land att på olika sätt stödja Somaliland och dess befolkning till en positiv framtid.
|
Julia Kronlid (SD) |
|
|
Björn Söder (SD) |
Pavel Gamov (SD) |
|
Johnny Skalin (SD) |
Johan Nissinen (SD) |
|
Jeff Ahl (SD) |
|