Det höjs inga politiska röster mot skattefinansierad vård i Sverige. Däremot ska världens högsta skattetryck bekosta världens bästa sjukvård, men det är ännu bara en målsättning.
Genom att släppa in nya vårdgivare på marknaden skapar vi en konkurrens som leder till kortare vårdköer, effektivare beslutsgångar och ökad effektivitet i vården. Men grundproblemet kvarstår. Landstingens existensberättigande bygger på att politiker ska planera och styra vårdens utformning istället för att patienternas efterfrågan och yrkesutövarnas kompetens är avgörande.
I Norge har man beslutat att förstatliga sjukhusen och införa ett privat husläkarsystem med kommunal finansiering. Alla direktvalda politiker är borta från styrningen på alla nivåer under hälsovårdsministern. Makten har flyttats till patienterna och deras behov av sjukvård.
Det exemplet borde också Sverige följa. Då skulle vi även på allvar komma tillrätta med de stora likvärdighetsproblem som finns i Sverige där vård erbjuds i vissa landsting men i andra inte alls. Genom att flytta huvudmannaskapet för sjukvården till staten får vi också en koncentrerad organisering av vården och våra 21 landsting behöver inte längre 21 olika uppsättningar politiker, tjänstemän och it-system. Därmed kan resurserna användas där de gör mest nytta: hos patienterna.
Vi måste tänka nytt, sätta ribban högre för vården i Sverige och skapa nya traditioner – mindre byråkrati och mer vård i tid. Låt oss börja med att göra en översyn av huvudmannaskapet för offentlig vård.
|
Erik Bengtzboe (M) |
Carl-Oskar Bohlin (M) |