Om en person inte klarar av att betala sitt bostadslån i Sverige, så kan det ytterst leda till att Kronofogdemyndigheten säljer denna bostad. Om det då finns en skuld kvar till banken, så har banken rätt att kräva denna skuld av den tidigare låntagaren, oavsett hur mycket banken har lånat ut och hur lite bostaden egentligen varit värd. Denna obegränsade personliga borgen, som alla har till sina bostadslån, gör att banken mycket sällan riskerar något vid kreditgivning till bostäder.
Det gör också att det är helt ointressant för banken att deras kunder amorterar på bostadslånet, då banken ändå har den obegränsade personliga borgen att ta till om låntagaren av någon anledning inte klarar sitt bostadslån och att amortera minskar bankens inkomst.
I en del andra länder finns begränsningar för vad banken får ha som säkerhet vid bostadslån och där är ibland enbart bostaden tillåten som säkerhet, vilket gör att en låntagare slipper drabbas av enorma och livslånga skulder om denna av någon anledning inte klarar sitt bostadslån. Det vore rimligt att vi även i Sverige åtminstone har en begränsning för hur mycket utöver bostaden, som en bank kan kräva sin låntagare på, vid bostadslån. Detta för att öka bankernas incitament till att förorda lån med amortering och minska bankernas incitament till överutlåning på bostäder.
Mikael Eskilandersson (SD) |
Sara-Lena Bjälkö (SD) |