Andelen människor 65 år och äldre ökar successivt dels på grund av att det föds färre barn, dels därför att vi lever längre och är friskare upp i högre åldrar. Samtidigt ligger rätten att vara kvar i arbetslivet kvar på 67 år, samma ålder som när pensionssystemet infördes i Sverige. Frågan har väckts om vi ska höja åldern till vilken vi har rätt att vara kvar i arbetslivet från 67 år till kanske 69 eller ännu högre ålder. De som pensionerades 1913 hade i snitt elva år av pensionärsliv att se fram emot. Om vi hade samma längd på pensionärslivet idag som 2013 skulle pensionsåldern ligga på runt 74 år.
Vi anser att åldern för rätten att vara kvar i arbetslivet måste höjas av följande skäl:
Eurostats befolkningsprognos visar att det enbart kommer att finnas två yrkesarbetande för varje pensionär i EU år 2050 jämfört med fyra idag. För att säkra våra välfärdssystem måste fler stanna kvar i arbetslivet efter den pensionsålder vi har idag.
Olika intervjustudier visar att upp till 40 % av de tillfrågade vill arbeta efter uppnådd pensionsålder. En del vill kunna ha mer flexibla arbetstider.
Att känna sig behövd är en viktig hälsofaktor, något som Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO) påtalade redan i början av 1980-talet. Socialstyrelsen föreslog 1981 att alla som vill ska få jobb – åtminstone upp till 70. Tre år senare tog Folkpartiet i sitt program ”Det glömda Sverige” upp att de som vill och kan ska få arbeta högre upp i åldrarna, inte främst för pengarnas skull utan för att känna sig behövd i arbetslivet betyder så mycket för livskvaliteten.
Pensionsåldersutredningen från 2013 föreslog höjningar successivt med olika årtal för olika förändringar av åldern för rätten att vara kvar i arbetslivet. År 2019 föreslogs den så kallade ”riktåldern” att tillämpas. Det skulle inbära att den blir 66 år för 2019 och ökar därefter successivt till 67 år 2022 och 68 år 2034. Vi tycker detta är en för långsam höjning i förhållande till de behov som kommer att uppstå inom välfärdssektorn och att så många människor vill stanna kvar längre i arbetslivet.
Vi anser att en tänkbar lösning är att åldern för rätten att vara kvar i arbetslivet för den som vill och kan bör höjas från 67 till 75 år. En sådan höjning bör därför utredas.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Birgitta Ohlsson (FP) |
|
|
Maria Weimer (FP) |
Barbro Westerholm (FP) |