I diskrimineringslagstiftningens första paragraf står att läsa: Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
I dagens Sverige diskrimineras människor på grund av sin politiska åskådning. Det kan gälla inom jobb och arbetsliv, hos näringsidkare samt inom kommunal, landstings och statlig service samt andra myndigheter.
Resultatet kan bli missade jobbchanser, sämre eller helt utebliven service, men även inom arbetsrättens område, olikhet inför lagen. Detta då det förekommer att aktiva politiker utesluts från fackföreningar just pga. sin politiska åskådning och därmed får svårare att hävda sin rätt gentemot arbetsgivare.
En konsekvens av att vi i Sverige överlåter stora delar av regelverket och rättsskipningen inom arbetsrättens område till arbetsmarknadens parter.
Sverige har undertecknat europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
I konventionen artikel 14 – Förbud mot diskriminering, står att läsa:
Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.
Jag anser att politisk åskådning bör jämställas med övriga diskrimineringsgrunder i lagstiftningen.
|
Sven-Olof Sällström (SD) |
|