Världen genomgår en digital revolution. Den största förändringen på vår planet sedan den industriella revolutionen. Kunskap som man för tjugo år sedan bara kunde finna genom att besöka ett bibliotek, finns nu mycket mer omfattande och lättillgänglig i fickan hos ett par miljarder människor, i form av en smartphone. Kraften i den lilla datorn motsvarar det som på 90-talet endast fanns i superdatorer.
För första gången kommer denna kunskap och nätverk hela världen till del. 2020 kommer över sex miljarder människor ha en smartphone. Fyra miljarder människors vars idéer och tankar inte tidigare spridits kommer att kunna nå alla på jorden. Planetens kollektiva intelligens kommer öka dramatiskt.
Lägg till detta den snabba teknikutvecklingen, med dubblad processorkraft vartannat år.
Det är förklaringen till varför kraften i en superdator för miljoner dollar sju år senare kan sitta i en Playstation och köpas av en vanlig svenska familj. Alla kan nu få tillgång till de tekniska verktyg som krävs för att lyckas. Idag går det att göra klassresa med en Chromebook (en dator) för två och halvt tusen kronor, internetuppkoppling och en smartphone. Lär dig programmera, kläck en idé och sprid den över planeten.
Skolan är och förblir det viktigaste redskapet i arbetet att ge alla förutsättningar att ta tillvara på dessa möjligheter. Folkpartiet har lett reformeringen av svensk skola, bort från flumskolan och mot kunskapsskolan. Grunden är lagd för att kunna ta nästa steg och digitalisera skolan. Kunskap om digitaliseringen tillhör numera allmänbildningen och något skolan, på många olika sätt, måste lära ut.
Ett av dessa sätt är programmering, kodning. Att ha en grundläggande kunskap i programmering bidrar till förståelsen för hur all digital teknik och inte minst hela internet fungerar och är uppbyggt. Det är också starkt kopplat till logiskt tänkande och matematik. Även om man inte ska jobba med programmering är denna kunskap viktig.
Dessutom finns en stor brist på programmerare, speciellt kvinnliga sådana.
Ett första steg i digitaliseringen av skolan är att göra om ämnet Teknik till ett ämne med programmering och andra digitala kunskaper. Enligt Skolverket går detta att göra utan några förändringar i styrmedlen, vilket är en process som kan ta flera år att genomföra. Att göra om ämnet Teknik till Digital teknik kan göras snabbare än så. För att detta ska få genomslag krävs en kompetensutveckling av lärarna.
Ett andra steg blir att implementera digitala kunskaper i samtliga ämnen och då förändra styrmedlen.
Digitaliseringskommissionen föreslår sådana förändringar: ”Vi föreslår därför att begreppet ’digital kompetens’ förs in i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan. Skolverket bör ges i uppdrag att föreslå exakta formuleringar för hur begreppet ska kunna inlemmas i läroplanerna.”
De skriver vidare: ”En viktig utgångspunkt i arbetet bör vara de norska styrdokumenten som sedan 2006 beskriver ’digital kompetens’ som en femte basfärdighet vid sidan av att kunna läsa, skriva, räkna samt uttrycka sig muntligt. I de norska dokumenten sägs digital kompetens omfatta att kunna tillägna sig och behandla digital information, producera och bearbeta digital information, kommunicera genom digitala medier samt digitalt omdöme med speciell vikt vid färdigheter i etisk reflektion. EU:s fjärde nyckelkompetens, som är digital kompetens, bör vara ytterligare en utgångspunkt i arbetet liksom det som UNESCO kallar Medie- och informationskunnighet (MIK).”
Även kursplanerna bör innehålla formuleringar om digitala kunskaper. Det saknas nu i åtta ämnen: ”Skolverket ges i uppdrag att revidera kursplanerna i ämnena bild, historia, matematik, samhällskunskap, slöjd, svenska och teknik i syfte att stärka logiskt tänkande och kreativ problemlösning samt källkritik med hjälp av digitala verktyg.”
Slutligen vill man ge Skolverket i uppdrag att revidera kunskapskraven i grundskolans kursplaner samt i gymnasieskolans ämnesplaner så att de omfattar de digitala förmågor som de reviderade läroplanerna, kursplanerna och ämnesplanerna beskriver.
”Trots att läroplaner och kursplaner för grundskolan respektive ämnesplaner och examensmål för gymnasieskolan blivit tydligare ifråga om betydelsen av att föra in ett digitalt perspektiv och digitala tekniker i undervisningen så saknas motsvarande formuleringar i kunskapskraven. Det innebär att dessa förmågor inte testas i nationella prov och därför sällan ligger till grund för betygssättningen.”
|
Mathias Sundin (FP) |
|