Världssamfundet som vi känner det i dag formades efter andra världskriget.
Förenta nationerna bildades med syftet att undvika ett tredje världskrig, och därför var det viktigt att alla länder fanns med, oavsett om de var demokratier eller diktaturer. Utmaningarna de kommande hundra åren är dock inte samma som de var 1945 och världssamfundet bör förändras därefter. Vid FN:s bildande fanns det ett tjugotal välfungerande demokratier. I dag rankas ett nittiotal länder som fria.
Världens demokratiska länder är nu planetens överlägset mäktigaste. Demokratierna är de mest ekonomiskt utvecklade länderna, de besitter en militär styrka som många gånger överstiger diktaturernas och det ger ett mycket stort politiskt inflytande. De har dessutom en gemensam värdegrund, baserad på folkstyre och med respekt för mänskliga rättigheter. Inte heller krigar demokratierna någonsin med varandra.
För att accelerera den positiva utveckling som demokrati för med sig, och för att minska diktaturernas inflytande och skadeverkningar, måste världens demokratiska länder samarbeta i en helt egen organisation, ett demokratiernas förbund.
Demokratiernas förbund ska vara en organisation för fullvärdiga demokratier med tre huvudsakliga syften:
1) Öka ekonomiskt välstånd, bland annat genom frihandel mellan medlemsländerna.
2) Möta gemensamma säkerhetspolitiska utmaningar.
3) Säkra och utveckla demokrati i de egna länderna och sprida demokrati till länder som ännu inte har det.
Förbundets organisation bör likna den som finns i många internationella organisationer. Ett sekretariat med en generalsekreterare, permanent representation från medlemsländerna och återkommande möten med regeringschefer, ministrar eller andra företrädare för medlemmarna.
En demokratirevision kommer att spela en viktig roll och vara världens ledande center för kunskap om demokrati. Den ska utvärdera demokratin i både medlemsländer och icke medlemsländer och peka på brister, utvecklingsmöjligheter och brott mot mänskliga rättigheter.
Förbundets militära roll ska i huvudsak vara att hindra folkmord, och förbundet kommer därför att självständigt kunna fatta beslut om sådana ingripanden. FN:s säkerhetsråds agerande hindras ofta av diktaturernas vetorätt.
En uppgift för förbundet kommer att vara att reformera FN och att få den organisationen att agera mer utifrån de överenskommelser om mänskliga rättigheter som medlemsländerna ingått, men syftet är inte att ersätta FN.
Om ett demokratiernas förbund bildades i dag skulle organisationen ha ett sjuttiotal medlemmar, men troligen kunna öka ganska snabbt och bli runt nittio stycken. Det skulle omfatta nästan hälften av jordens länder och cirka tre miljarder människor.
Ett sådant förbund skulle ha större påverkan på planetens framtid än någon annan organisation i världshistorien. Bekämpandet av fattigdom, förtryck och svält skulle bli kraftfullare än någonsin tidigare och kraften att verka för välstånd, ekonomisk tillväxt och mänskliga rättigheter oöverträffad.
|
Mathias Sundin (FP) |
|