Nedskräpningen har en stor negativ påverkan på miljön. När människor kastar burkar, plastpåsar och annat skräp i naturen leder det till att farliga ämnen sprids och att djur skadas.
Sedan 2011 har polisen möjligheten att direkt på plats bötfälla människor för nedskräpning. Det har tyvärr inte lett till att fler bötfälls, utan antalet personer som blivit bötfällda för nedskräpning har faktiskt minskat de senaste åren. Det är dock rimligt eftersom polisen har viktigare brott att prioritera än att jaga folk som lämnat skräp efter sig, men problemen med nedskräpningen kvarstår.
I dag är det kommunerna som städar upp parker, torg och andra allmänna platser. Det finansieras av skattepengar. Pengar som skulle kunnat användas till skola, vård och omsorg används i stället för att städa upp på allmänna platser.
Det behövs beteendeförändring för att minska nedskräpningen. Informationen om nedskräpningens konsekvenser behöver stärkas. Ett förslag för att minska nedskräpningen är även att låta kommunerna få möjlighet att bötfälla den som skräpar ner.
Kommunerna har i dag ansvar för att hantera parkeringar och har rätt att bötfälla människor då de har parkerat fel. På samma sätt skulle kommuner kunna få möjlighet att bötfälla de som skräpar ner utomhus.
Riksdagen bör ge ett antal kommuner möjlighet att prova detta för att se vad resultatet blir. Är pilotprojekten framgångsrika bör de på sikt permanentas och spridas till fler kommuner. Det bör dock alltid vara upp till varje kommun att avgöra om de vill använda verktyget eller bekämpa nedskräpningen på det sätt som passar kommunen ifråga bäst.
Sveriges kommuner har ekonomiska incitament för att prioritera att minska nedskräpningen då de får stå för hela kostnaden för att städa upp gator och torg. En möjlighet att bötfälla de som skräpar ner skulle ge kommunerna helt nya möjligheter att kombinera och prioritera mellan informerande, förebyggande och åtgärdande insatser.
|
Fredrik Christensson (C) |
|