Regeringens förslag att göra det tredubbelt så dyrt att anställa unga riskerar att slå hårt mot den grupp som ofta beskrivs stå längst ifrån arbetsmarknaden.
Jobben har blivit 340 000 fler under alliansregeringens tid vid makten. En rad åtgärder har genomförts för att få fler människor att stå närmare arbetsmarknaden än tidigare, göra det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. För att underlätta för ungdomar att få sitt första jobb har den tidigare alliansregeringen bl.a. gjort det billigare för företag att anställa unga. Syftet med reformen var att stimulera efterfrågan på ungas arbetskraft och skapa ökade incitament att anställa dessa personer.
Till följd av finanskrisen 2008 och den efterföljande djupa internationella ekonomiska krisen har arbetslösheten legat på en hög nivå. Det är inte sällan som de svaga grupperna på arbetsmarknaden drabbas hårdast i ett sådant läge. Utan satsningar på att göra det billigare för företag att anställa unga hade sysselsättningsläget för ungdomar troligtvis varit mycket sämre.
En rapport från Handels Utredningsinstituts forskningsavdelning, som presenterades 2014, har undersökt effekterna av en höjning av arbetsgivaravgifterna för unga. Rapportens slutsats är att effekterna av en höjning av arbetsgivaravgiften är mycket större än vad som tidigare framkommit. Rapporten menar att effekterna är ännu större av en höjning än en sänkning, de är med andra ord asymmetriska. En höjning av arbetsgivaravgiften är alltså mer skadligt än vad en sänkning av densamma har för positiva effekter. Rapporten slår också fast att minst 16 000 jobb kommit till på grund av reformen. Något som är betydligt fler än vad som tidigare framkommit. Det visar att regeringens förslag om en höjning av skatten kommer leda till att tiotusental ungdomsjobb kommer att förvinna när det, per ung person, blir 40 000 kr dyrare för företag att anställa.
Att höja skatten på ungdomsjobben, och där kostnaden för arbetsgivaren blir densamma mellan en ung och oerfaren person och en erfaren är valet ofta givet. Det kommer slå hårt mot ungdomar och försvåra för dem att få sitt första jobb och ett inträde på arbetsmarknaden. Det kommer leda till ökad ungdomsarbetslöshet och slå hårt mot inte minst ungdomsintensiva branscher såsom besöksnäringen och detaljhandeln. Inte heller sällan är företag i dessa branscher viktiga utifrån en integrationsaspekt då de utgör en viktig väg in på arbetsmarknaden för utrikesfödda och andra grupper som har svårare att få en anställning.
Höjda arbetsgivaravgifter för unga kostar 40 000 kronor per person och år och det är arbetsgivarna som får betala i första ledet men i andra ledet är det de unga själva – då de inte får några jobb. Nya siffror från riksdagens utredningstjänst visar att regeringens politik slår mot ungas möjligheter till jobb runt om i landet. De ökade kostnaderna för höjningen av arbetsgivaravgifter motsvarar över 50 000 heltidstjänster. Tiotusentals jobb riskerar alltså att försvinna med regeringens politik.
Branscherna som drabbas, i första hand detaljhandeln samt hotell- och restaurangnäringen, har ofta små marginaler och det är ofta inom dessa branscher som många unga får sitt första jobb. Och många inom dessa branscher har redan börjat säga upp personal för att man helt enkelt inte har råd.
Att regeringen nu inför tredubblad arbetsgivaravgift för den här gruppen, drabbar dem som har svagast ställning på arbetsmarknaden. Regeringen bör i enlighet med vad som ovan anförs därför inte höja arbetsgivaravgifterna för att anställa unga.
|
Tina Ghasemi (M) |
|