Fler och fler använder idag dopningsmedel. Skönhetsidealen kräver omänskligt mycket av unga killar och tjejer som tar hjälp av anabola steroider i jakten på en muskulös kropp. Trots oerhört skadliga bieffekter för person och samhälle bedöms dopningsbrott fortfarande vara ett mildare brott än narkotikabrott.
Upplysningscentralen Dopingjouren uppskattar att 50 000 personer i Sverige använder anabola steroider och att kanske så många som 100 000 ungdomar någon gång ätit eller injicerat förbjudna preparat. Fler importerar, tillverkar och distribuerar också preparaten. Ökningen av dopning hos tjejer är en oroväckande trend och kan peka på en utbredning av missbruket till nya grupper. Internet har öppnat nya vägar för både organiserade ligor och amatörer som via nätet beställer råvaror och som sedan följer recepten för produktion som också de finns på nätet. Att tro att man kan dopa sig till en välmående och imponerande kropp kan stå en dyrt. Bieffekterna är välkända: sterilitet, leverskador, bestående skador på hjärna och hjärta, psykoser, depressioner, aggressivitet och sömnproblem.
En person som tillverkar och säljer dopningsmedel kan vid grovt brott dömas till ett fängelsestraff om sex månader till 6 år. Hade brottet gällt narkotika, under samma premisser och med likvärdig mängd, hade påföljden istället blivit 2 till 10 år. En avsevärd skillnad med tanke på att båda preparaten urskillningslöst förstör personernas liv, ung som gammal.
Vi bör ge våra brottsbekämpande myndigheter bättre incitament att utreda och bekämpa dopningsbrott. Regeringen bör överväga att höja straffvärdet och ändra lagstiftningen till att ligga i fas med narkotikabrotten. Skadorna som uppkommer av användande av dopningsmedel ligger mycket nära eller till och med överträffar de skador som narkotikamissbruk medför. Kostnaderna för samhället avseende dopningsskador ökar också. Genom att likställa dopningsbrott med narkotikabrott tar vi krafttag för att förhindra spridningen och användandet av hormonpreparat.
|
Anders Hansson (M) |
|