Studenter har rätt till studiemedel för att finansiera sitt uppehälle under studietiden. I dagsläget kan studenter vid universitet eller högskola få 9 948 kronor per månad vid heltidsstudier, av vilka 2 828 kronor är bidrag och 7 120 kronor är lån. Studenter kan arbeta vid sidan av studierna, för att öka inkomsterna, för att komplettera studier och/eller för att få arbetslivserfarenhet. Yrkesarbetande kan också välja att studera för att skola om sig eller för att komma vidare i karriären. Inkomster vid sidan av studierna är tillåtna upp till ett visst belopp under ett kalenderhalvår utan att studiemedlen minskas. Detta kallas fribelopp.
Fribeloppet har höjts i flera steg och i Alliansens budgetproposition för år 2014 justerades det upp med ytterligare cirka 30 000 kronor från 142 400 kronor till cirka 172 400 kronor per kalenderår. Alliansens höjningar har inneburit flera steg i rätt riktning mot att uppmuntra de studenter som vill och kan jobba vid sidan av studierna, på sommarlov och under terminerna. Fribeloppet innebär dock fortfarande stora marginaleffekter för de studenter som arbetar ”för mycket”, förutom skatt på lönen tvingas studenten betala tillbaka stora delar eller hela studiemedlet. Studenter kan då i värsta fall istället välja att jobba svart eller att låta bli att jobba och därmed ställa sig utanför arbetsmarknaden trots att de har viljan och möjligheten att jobba.
Avsaknad av arbetslivserfarenhet är en viktig förklaring till arbetslösheten bland akademiker. Det finns därför goda ekonomiska skäl att uppmuntra studenter till arbete vid sidan av studierna. Fribeloppet innebär, trots alliansregeringens positiva sänkningar av detsamma, fortfarande ett hinder för studenter som vill arbeta.
Regeringen bör därför överväga möjligheten att se över ett avskaffande av fribeloppet.
|
Marta Obminska (M) |
|