Livsmedelsnäringen är ett strategiskt styrkeområde och genom att producera mat i Sverige skapar vi ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen i hela landet samtidigt som vi tar ansvar för miljön.
För närvarande jobbar Näringsdepartementet med att ta fram en livsmedelsstrategi. Det är bra. Rätt utformad kan den bli en viktig grund för att förstärka utvecklingspotentialen på området. Viktigt är dock att den också relaterar till behovet av forskning och innovation och att detta inkluderas i den forsknings- och innovationsproposition som ska börja gälla från 2017.
På regeringens hemsida står följande att läsa: ”Livsmedelsstrategin omfattar hela livsmedelskedjan, från primärproduktion till livsmedelsindustri, export, handel, konsument, offentliga sektorns konsumtion, restaurang och måltidupplevelser. Strategin tar sin utgångspunkt i primärproduktionen, men alla livsmedelskedjans delar är viktiga och behövs för att skapa en långsiktig strategi som ger jobb och hållbar tillväxt i hela landet”. Många olika delar nämns således men förvånansvärt nog inte behovet av forskning och innovation som rör primärproduktion eller den forskning och innovation som behövs för att möta de behov som livsmedelsindustrin har. Forskning och innovation är mycket viktiga faktorer generellt men framför allt då det bidrar till förutsättningarna för att kunna exportera livsmedel med hög förädlingsgrad. I ett inspel som Livsmedelsföretagen gjort till regeringen (2015) lyfts också behovet av ökade satsningar på forskning och innovation.
Med hänvisning till ovanstående anser undertecknad att jordbrukets och livsmedelsproduktionens behov av forskning och innovation måste tillgodoses i ökad utsträckning. Detta bör Riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
|