Motion till riksdagen
2015/16:1902
av Saila Quicklund (M)

En utvärdering av den fria fjälljakten


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av den fria fjälljakten och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Efterfrågan på ripjakt i de jämtländska fjällen är stor. Jägare kommer i stort från hela Europa, men det övervägande flertalet av de utländska jägarna kommer från Norge. I Jämtlands län, samt i Älvdalens kommun i Dalarna, börjar jakten efter fjäll- och dalripa redan den 25 augusti, medan norrmännen börjar sin jakt den 15 september. De norska fjälljägarna (2 483 stycken år 2009) tog därför chansen att trimma sina hundar och sin skjutskicklighet på den svenska sidan av riksgränsen i avvaktan på att börja jakten i sina hemmamarker.

 

Under en rad år har vi fått kritik från svenska fjälljägare och andra för att den jämtländska jaktpremiären är så tidig att ripungarna inte blivit flygfärdiga ännu. Önskemålet om en framflyttning av jaktpremiären till den 15 september är gammalt och välgrundat.

 

Fakta

Jämtlands totala landareal är 410 934 km². Fjällen utgör 20 procent av denna, dvs. 81 186 km². Antalet jägare med dygnstillstånd första veckan under jaktåret 2008/2009 var 7 339 stycken där de flesta hade 3–5 jaktdygn per jägare. Det ger 7,4 jägare per km².

 

Med tanke på att all fjällmark i länet inte är statligt ägd och därmed inte tillåten för jakt med kort (fria fjälljakten), samt att vissa områden dessutom är avlysta, så är förmodligen siffran 7,4 jägare per km² i underkant. Troligen ligger den på ca 10 jägare per km². Ovanstående gäller för jakten 2009.

 

Tio jägare per km² som inte har vetskap om varandra är naturligtvis en säkerhetsrisk. Man kan säga att det pågår en oorganiserad jakt där jägarna kan utsättas för risk.

 

Mängden jägare gör det också svårt att kontrollera hur efterlevnaden av kvoterna för fällda ripor sköts. Utan minsta tvekan beskattas ripstammen oerhört mycket hårdare nu än före den fria fjälljakten och följden av detta blir en utarmning av stammarna.

 

Före den fria fjälljakten var vissa områden utarrenderade till vissa enskilda personer som jagade 3–7 dagar per år med ett förhållandevis litet uttag av fågel jämfört med nu. De norska jägarna utgör 1/3 av det totala antalet jägare första veckan. Övriga icke-nordiska jägare den första veckan är 200 stycken, dvs. 1/36 av det totala antalet jägare.

Av totalt 12 057 stycken kortlösare under 2008/2009 var 4 647 utländska. Omkring hälften av dessa var aktiva under den första veckan.

 

Sammanfattning

Ingen misstycker till att vi erbjuder utländska jägare jaktmöjligheter, men det rimliga är väl att vi i första hand tillgodoser det behov av jakt som finns bland de svenska jägarna. Här har flera modeller för tillståndsgivning diskuterats, bland annat företrädesrätt för ortsbor och länsinnevånare.

 

De jaktvårdande myndigheterna måste i högre grad än nu avlysa pågående jakt när tillgången på fågel tryter och kanske under vissa år, när föryngringen gått fel, avlysa jakten helt.

 

Det vore önskvärt med en utvärdering av de beslut som tidigare har fattats i frågan för att få en fjälljakt som inte bara gynnar jägarna men även djurbestånden i våra svenska fjällmarker.

 

Saila Quicklund (M)