Arbetet pågår nu med att få fram en ny livsmedelsstrategi vilket är positivt. I Konkurrenskraftsutredningens betänkande framgår att det finns tecken på svag och vikande konkurrenskraft inom delar av primärproduktionen inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Vi ser idag minskade produktionsvolymer, svag lönsamhet och en ökad import.
En minskad jordbruks- och trädgårdsproduktion i Sverige innebär att produktionen ökar någon annanstans. Då den svenska produktionen ligger långt framme vad gäller klimatpåverkan jämfört med många andra länder medför en ökad import att de globala utsläppen ökar. Många gånger innebär importen av kött även att fler djur tvingas leva med ett sämre djurskydd än i Sverige.
En verklig livsmedelsstrategi behöver omfatta hela kedjan från inhemsk produktion, utbildningar och FoU och tydliga krav på berört näringsliv (alla delar av livsmedelskedjan), transportväsendet samt beredskap av vatten, mat, insatsmedel för jordbruket och bränsle.
Det moderna samhällets sårbarhet är stor. Det räcker inte med beskrivningar av tänkbara händelser och mål. Det behöver tas fram verktyg och förmågor att hantera en krissituation och garantera säker tillgång till mat och inte minst – rent vatten. Inte minst gäller det landets kommuner och landsting vars invånare dagligen är beroende av offentligt tillhandahållna måltider.
Svensk livsmedelsförsörjning berör oss alla, inte bara bönder och andra verksamma i landsbygdens gröna näringar.
Alltfler bor idag i städer och tätorter. En decentraliserad livsmedelsproduktion kan minska sårbarheten, öka försörjningstryggheten och reducera behovet av transporter, framför allt transporter som är beroende av fossila bränslen.
Det behöver således göras en risk- och sårbarhetsanalys som omfattar hela livsmedelskedjan från produktion, import, livsmedelsindustri och distribution.
|
Gunilla Nordgren (M) |
|