Sverige är ett utav Europas mest glesbefolkade länder. För att människor ska kunna arbeta och bo i hela vårt land utgör därför flyget en viktig del av det samlade transportsystemet. Trots detta har regeringen aviserat att man vill införa en flygskatt. Införandet av denna typ av skatt skulle slå hårt mot jobb och sysselsättning då luftfarten skapar 80 000 direkta arbetstillfällen plus 100 000 jobb inom den svenska turistnäringen.
Det svenska inrikesflyget står idag för 1 % av de totala koldioxidutsläppen i vårt land samtidigt som övriga transportsektorn står för 38 %. Beräkningar har visat att flygskatt är ett mycket ineffektivt sätt att minska utsläppen. Är regeringens syfte med att införa en flygskatt att reducera utsläppen av växthusgaser är risken stor att detta verktyg är kontraproduktivt. Höjda biljettpriser och minskat antal avgångar leder troligen till att fler tar bilen vilket istället innebär ökade utsläpp. Ett förslag för flygskatt togs fram av den tidigare socialdemokratiska regeringen 2006. Förslaget mötte då hård kritik från flera remissinstanser och genomfördes aldrig.
Ett flertal av våra europeiska grannar har prövat att införa en flygskatt för att sedan ta bort den. Till dessa hör bland annat Danmark, Nederländerna och Irland där de samhällsekonomiska konsekvenserna visade sig vara alltför negativa. Internationell erfarenhet visar att flygskatt innebär en förlustaffär för statskassan vilket i sin tur innebär minskade resurser för till exempel klimatinvesteringar. En flygskatt skulle sammanfattningsvis alltså leda till färre jobb, försvåra för flyget att genomföra sin gröna omställning och försämra tillgängligheten i Sverige.
|
Edward Riedl (M) |
|