Sedan 70-talet har vi haft registreringsformen A-traktor i Sverige. Detta var ett sätt att, efter kraftiga protester mot avskaffandet av EPA-traktorn, fortsatt kunna använda långsamtgående ombyggda bilar för enklare transporter. Idag är dock regelverket utdaterat.
EPA-traktorn var från början ett sätt att möjliggöra billiga jordbruksmaskiner. I dagsläget är denna typ av användning i princip obefintlig. Istället används A-traktorerna idag främst av ungdomar, mest förekommande på landsbygden där avstånden till umgänge, skola och butiker är stora. Detta skänker många av dessa ungdomar frihet och främjar ansvarstagande och motorintresse. Därför är det viktigt att möjligheten kvarstår.
Reglerna kring A-traktorer är dock fortfarande utformade kring det gamla syftet med EPA-traktorerna. Bland annat stipulerar regelverket regler kring varvtal som gör att fordonet vid maxhastigheten av 30 km/h i praktiken kör väldigt nära maximalt varvtal för motorn. Detta är extremt ineffektivt och drar långt mer bränsle och leder till större utsläpp än vad som är nödvändigt.
Eftersom A-traktorn måste byggas av en godkänd personbil är krocksäkerheten redan säkerställd för avsevärt högre hastigheter än 30 km/h. Detta gör att det ur säkerhetssynpunkt för förare och passagerare inte borde föreligga någon anledning att fordonen inte skulle få köras snabbare. Dessutom finns idag mopedbilar som idag får gå i 45 km/h med körkort som gäller även för A-traktor, så ur utbildningssynpunkt torde inga hinder föreligga.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det dessutom önskvärt med en högre hastighet eftersom en relativt bred A-traktor på vanliga vägar skapar frustration och ofta lockar till farliga omkörningar av bakomvarande trafikanter.
|
Per Klarberg (SD) |
Jimmy Ståhl (SD) |