Det finns idag stora problem med överbeläggningar och utlokalisering av patienter runt om i landet, mestadels på de större sjukhusen men även på de små klinikerna. Det finns exempel på att det har varit så trångt att patienter fått vårdas i korridorer, expeditioner eller matsalar, något som en patient aldrig ska tolerera. I de värsta fallen så skickas patienten till en annan avdelning, där medarbetarna kan sakna rätt kompetens, rätt utbildning eller rätt kunskap om patientens bakgrund. Det leder även till att man minskar patientens tillit till den svenska sjukvården om man får åka från läkare till läkare.
Det har under många år skett en drastisk neddragning av antalet slutenvårdsplatser; med en minskning på ca 400 platser per år är idag antalet vårdplatser ungefär 25 000, varav den somatiska vården utgör knappt 20 000 eller 2,7 platser per 1 000 invånare. Det är en utveckling som vi i Sverigedemokraterna frekvent påtalat.
Detta placerar Sverige på en jumboplats bland jämförbara länder. Platsbristen leder till sämre vård för patienter med ökad sjukhusrelaterad dödlighet, längre vårdtid, högre arbetsbelastning för personal och högre kostnad för vårdgivaren.
Bristen på vårdplatser leder också till sämre funktion på akutmottagningen och att patienter får vänta många timmar innan en vårdplats finns tillgänglig. Antalet vårdplatser måste öka för att svara mot det verkliga behovet som vården möter dagligen.
|
Per Ramhorn (SD) |
Carina Herrstedt (SD) |