Motion från Miljöpartiet med detta krav lades 2008 och avslogs av riksdagen. I november 2011 antogs förordning 1169/2011 om att ändra EU-reglerna om livsmedelsmärkning. EU tog i december 2014 fram nya regler för hur livsmedel ska märkas. De nya reglerna berör alla livsmedelsföretag som tillverkar eller märker livsmedel som säljs till enskilda konsumenter och till storhushåll. Syftet med reglerna är att ”konsumenterna ska kunna göra informerade val och använda livsmedel på ett säkert sätt”. Drycker med mer än 1,2 volymprocent alkohol undantas dock från reglerna.
Den roll som alkohol spelar för nutrition och övervikt förbises ofta. De flesta människor är medvetna om att ett stort alkoholintag ökar risken för leversjukdomar, cancer och beroende, men kunskapsnivån om det stora energiinnehållet i alkohol är låg. Kolhydrater, t ex socker, innehåller drygt 4 kcal/gram medan alkohol innehåller 7 kcal/gram. Allt fler människor har problem med övervikt, vilket är kopplat till bland annat hjärt-kärlsjukdomar, stroke, cancer och diabetes.
Ett extra problem med alkohol, som är kopplat till det stora energiinnehållet, är att det inte lagras i kroppen utan att levern prioriterar nedbrytning av alkohol, vilket begränsar kroppens förmåga att förbränna andra energikällor från mat. Alkohol påverkar också aptitreglerande hormoner, som kan leda till att alkoholdrickande personer äter mer, eller på grund av nedsatt omdöme, onyttigare.
En näringsdeklaration på alkohol ska ses som en del i att konsumenterna får rätt information om allt de äter och dricker, så att de kan göra medvetna val. Kunskap om att alkoholdrycker innehåller så mycket kalorier skulle kunna bidra till att få människor att förstå hur stor del av kaloriintaget som faktiskt kommer från alkohol.
Livsmedelsverket är positivt till att konsumenterna får reda på energiinnehållet i den alkohol de dricker, dvs. antalet kalorier i vin, sprit och öl. Alkoholindustrin har i EU bedrivit ett lobbyarbete mot att alkohol ska omfattas av de nya reglerna för kalorimärkning av livsmedel. Konsumenter får inte heller information om sockerinnehåll, färgämnen eller andra tillsatser. Det finns inga tillräckliga skäl till att konsumenten inte ska få möjlighet att göra medvetna val kring dessa frågor.
Europaparlamentet antog i april 2015 en icke-bindande resolution med en uppmaning till EU-kommissionen att senast år 2016 lägga fram förslag om märkning av kaloriinnehåll i alkoholhaltiga drycker. Sverige bör vara pådrivande i processen för lagstiftning om detta på EU-nivå. Om utvärderingen från kommissionen inte åtföljs av lagstiftning bör Sverige inleda en dialog med kommissionen om hur Sverige skulle kunna gå vidare med märkning på nationell nivå.
|
Stefan Nilsson (MP) |
Carl Schlyter (MP) |