Mellan Halmstad och Nässjö går den 196 kilometer långa banan som kallas Halmstad–Nässjö-banan. Den öppnades för trafik mellan Halmstad och Värnamo 1 september 1877 och från Värnamo till Nässjö 21 december 1882.
Bandelen förstatligades 1948. Därefter utfördes inget betydande banunderhåll förrän på 1990-talet. Senast under 2006 föreslog dåvarande Banverket att en del söder om Värnamo skulle läggas ned. För att korta ner restiden på banan lades flera stationer ner 1996, däribland Sperlingsholm, Johansfors, Fröslida, Skeppshult och Kärda.
Från Torup utgår en bibana via Rydöbruk till Hyltebruk, dit man fram till 1996 körde persontrafik men numera trafikeras den av Green Cargo som kör godstrafik på banan. Bland annat transporteras returpapper via Halmstad till Hyltebruk och papper tillbaka. Dessutom går containrar från Göteborgs hamn via Värnamo till Vaggeryd där de lastas om till lastbil. Sedan juli 2014 körs även ”sandtåget” med råvaror från Halmstad Hamn till glasbruket i Limmared via Halmstad–Värmamo–Limmared.
I övrigt trafikeras banan av Krösatågen-Veolia. Det går 4 dubbelturer per dag, plus ett morgontåg Nässjö–Vaggeryd. Banan är ännu inte elektrifierad utan bedrivs med dieseltåg.
Trafikverket har i en utredning föreslagit att dra ner det årliga stödet på 10 miljoner till banan. Det motsvarar nästan en tredjedel av dagens intäkter. Det vore väldigt olyckligt både för näringslivet som idag är beroende av sina järnvägstransporter men också för persontrafiken. I de diskussioner som pågår regionalt finns istället långt gångna diskussioner på att dubblera trafikeringen på banan. Det finns med andra ord starka regionala intressen att istället satsa på banan. En sådan satsning blir svår om staten helt drar sig ur.
|
Agneta Börjesson (MP) |
Emma Hult (MP) |