Vi vet att många av de produkter som finns på våra förskolor kan innehålla miljögifter. Det handlar om bland annat leksaker, mattor, soffor m.m. Vi vet också att våra minsta är extra känsliga för farliga kemikalier.
Naturskyddsföreningen har gett ut flera rapporter där föreningen påpekar det farliga med miljögifter i förskolan, vilket också stöds av svensk forskning, samt vilka alternativa strategier m.m. bör använda för att hantera detta.
Naturskyddsföreningens rapport från 2013, ”Giftfria barn leka bäst”, bygger på inventeringar i 129 förskolor i 41 kommuner i Sverige. Syftet med rapporten var att få en bild av vilka sorters material och produkter som används på förskolor idag och kartlägga potentiellt farliga varor och kemikalier i förskolemiljön. Slutsatsen av rapporten var tydlig: ”Det finns en mängd områden i förskolemiljö som snabbt skulle kunna åtgärdas med små medel och lätta åtgärder. Samtidigt finns problem som är större och rent fysiskt inbyggda i förskolan och de måste hanteras utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. Det är dags att ta riskerna på allvar och byta ut miljögifter mot lek på förskolan.”
I en rapport från i år, ”Kommuner på väg mot giftfri förskola”, visar Naturskyddsföreningen bland annat att våra statliga myndigheter kan göra en hel del när det gäller giftfri förskola. Exempelvis skulle Kemikalieinspektionen kunna samordna utbildningar om råd och riktlinjer på länsnivå. Kemikalieinspektionens och SKL:s arbete med att skapa ett nätverk för kommuner som arbetar med giftfri förskola skulle kunna inkludera regional samordning eller regionala projektplatser för utbyte av information och material.
Konkurrensverket skulle kunna föreslå tydliga krav i upphandlingskriterierna för giftfri förskola. Dessutom skulle myndigheten i råden till ansvariga på kommunerna kunna vara mer tydliga om vad som kan göras på området.
Folkhälsomyndigheten skulle i sin vägledning för hälsotillsyn på förskolor kunna vara tydliga med vilka varor, produkter och material som är kända för att innehålla farliga kemikalier. Myndigheten skulle även kunna utveckla och tillhandhålla gemensamt sammanställda checklistor för egenkontroll av varor och material.
Många av våra kommuner har inlett arbetet för giftfri förskola. I rapporten ”Kommuner på väg mot giftfri förskola” framgår att minst 1/3 av landets kommuner har ”påbörjat ett arbete i linje med Naturskyddsföreningens Operation Giftfri Förskola”. Detta är glädjande men vi behöver göra mer.
Det finns därför ett värde i att regeringen i sitt fortsatta arbete med att lyfta förskolan överväger öronmärka medel för att stimulera lokalt arbete för giftfria skolmiljöer.
Regeringen bör även påbörja ett arbete med att införa ett nationellt och regionalt kompetensstöd när det gäller giftfri förskola. De statliga myndigheterna ska kunna involveras i detta arbete.
Det är också angeläget att regeringen i sitt fortsatta arbete med att lyfta förskolan fortsätter arbetet med att skärpa kemikalielagstiftningen.
Vi vet alla att näringsrik mat är viktig för våra barn. Det är bra för deras hälsa och välbefinnande. Från och med 1 juli 2011 gäller den nya skollagen. I 10 kap. 10 § står det att grundskolans elever ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
Denna så viktiga förpliktelse gäller dock enbart grundskolans barn, konstigt nog inte förskolans barn. Jag tycker att det är en brist som vi behöver åtgärda. Skollagen bör innehålla krav på att även förskolor ska erbjuda näringsriktig mat.
|
Jonas Eriksson (MP) |
|