Lpfö 98 (reviderad 2010) är i grund och botten en bra läroplan för förskolan. Det finns dock några uppenbara brister i läroplanen.
1. På sidan 4 i kapitlet ”Förskolans värdegrund och uppdrag” med underrubriken ”Förståelse och medmänsklighet”, andra stycket, står följande att läsa:
”Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.”
Vi föreslår att styckets tredje mening byts ut, vilket ger ett stycke som lyder på följande sätt:
”Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, politisk övertygelse eller sexuell läggning hos någon anhörig eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.”
Sverigedemokraterna ser det som en självklarhet att inget barn ska tvingas utsättas för mobbning och kränkande behandling i den svenska förskolan. Detta ska självklart gälla all form av diskriminering. Att som i dag utelämna politisk diskriminering visar att man inte tar denna form av diskriminering på allvar. Därför föreslår vi att denna form av diskriminering skrivs in i Lpfö 98.
2. På sidan 4 i kapitlet ”Förskolans värdegrund och uppdrag” med underrubriken ”Förståelse och medmänsklighet”, tredje stycket, står följande att läsa:
”Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.”
Vi föreslår att stycket ovan byts ut mot följande stycke:
”En allt mer globaliserad värld ställer höga krav på en medvetenhet om och en förståelse för det egna kulturarvet. En sådan medvetenhet och förståelse ger en trygg identitet för våra barn som är viktig för att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.”
Begreppet ”kulturell mångfald” i det aktuella stycket används allt oftare som en beteckning på vårt nuvarande samhälle och är en produkt av en avsevärd invandring under lång tid. Denna invandringspolitik har präglat vårt samhälle på många sätt, positiva som negativa. Dock har aldrig utvecklingen, invandringspolitiken eller införandet av det så kallade mångkulturella samhället varit föremål för en folkomröstning, genomlysande partipolitisk eller samhällelig debatt. Sverigedemokraterna menar att införandet av det mångkulturella samhället skett på ett odemokratiskt sätt, med en tveksam folklig uppslutning. Därför föreslår vi ovanstående ändring.
Vidare menar vi att det är av största vikt att våra barn får en medvetenhet om och en förståelse och respekt för det egna kulturarvet. Vi menar också att en sådan medvetenhet och förståelse är en förutsättning för att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.
3. På sidan 5 i kapitlet ”Förskolans värdegrund och uppdrag” med underrubriken ”Saklighet och allsidighet”, andra stycket, står följande att läsa:
”Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”
Vi föreslår att stycket ovan byts ut mot följande stycke:
”Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma rättigheter och möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan otillbörlig påverkan från vuxenvärlden.”
Att medvetet motverka så kallade traditionella könsmönster och könsroller är myntets andra sida mot att uppmuntra dessa. Idealet måste vara att barnen ges möjlighet att utvecklas fritt till egna självständiga individer, utan påverkan av vare sig traditionella eller otraditionella könsmönster.
4. På sidan 6 i kapitlet ”Förskolans värdegrund och uppdrag” med underrubriken ”Förskolans uppdrag”, andra stycket, står följande att läsa:
”Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.”
Vi föreslår att stycket ovan byts ut mot följande stycke:
”En allt mer globaliserad värld ställer höga krav på en medvetenhet om och en förståelse för det egna kulturarvet. En sådan medvetenhet och förståelse ger en trygg identitet som är viktig för att kunna förstå andra människors villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna får stöd i att utveckla en tvåkulturell tillhörighet.”
Begreppet ”kulturell mångfald” i det aktuella stycket används allt oftare som en beteckning på vårt nuvarande samhälle och är en produkt av en avsevärd invandring under lång tid. Denna invandringspolitik har präglat vårt samhälle på många sätt, positiva som negativa. Dock har aldrig utvecklingen, invandringspolitiken eller införandet av det så kallade mångkulturella samhället varit föremål för en folkomröstning, genomlysande partipolitisk eller samhällelig debatt. Sverigedemokraterna menar att införandet av det mångkulturella samhället skett på ett odemokratiskt sätt, med en tveksam folklig uppslutning. Därför föreslår vi ovanstående ändring.
Vidare menar vi att det är av största vikt att våra barn får en medvetenhet om och en förståelse och respekt för det egna kulturarvet. Vi menar också att en sådan medvetenhet och förståelse är en förutsättning för att kunna sätta sig in i andra människors villkor och värderingar.
5. På sidan 7 i kapitlet ”Förskolans värdegrund och uppdrag” med underrubriken ”Förskolans uppdrag”, fjärde stycket, står följande att läsa:
”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.”
Vi föreslår att stycket ovan byts ut mot följande stycke:
”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling i svenska och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.”
Det har blivit allt vanligare med så kallad modersmålsträning i förskolan för barn med annat modersmål än svenska. Vi menar att denna verksamhet försvårar invandrarbarnens anpassning till det svenska samhället och att den tar alltför stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. Vetenskapliga rön från bland annat Danmark har dessutom visat att modersmålsträningen är så gott som verkningslös. Sverigedemokraterna vill därför avveckla modersmålsträningen i förskolan.
6. På sidan 8 i kapitlet ”Normer och värden” under ”Mål”, står följande att läsa:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar […] förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och ...”
Vi föreslår följande ändring i det aktuella målet:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar […] förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, politisk övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och ...”
Sverigedemokraterna ser det som en självklarhet att förskolan även ska sträva efter att lära ut en förståelse för att det finns olika politiska uppfattningar och alla människor är lika mycket värda oavsett politisk övertygelse.
7. På sidan 11 i kapitlet ”Utveckling och lärande” under ”Mål”, står följande att läsa:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn […] som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.”
Vi föreslår följande ändring i det aktuella målet:
”Förskolan ska sträva efter att varje barn […] som har ett annat modersmål än svenska utvecklar en svensk identitet och sin förmåga att kommunicera på svenska.”
|
Richard Jomshof (SD) |
|
|
Stefan Jakobsson (SD) |
Robert Stenkvist (SD) |