Sverige har rika kust- och naturområden som vi finner över hela vårt land. Det är viktigt att ta tillvara de möjligheterna både ur naturskyddssynpunkt och för att kunna utveckla landsbygden. I hårt exploaterade områden finns behov av starkt skydd, medan det i mindre exploaterade områden finns möjligheter att nyttja områden och bidra till lokal utveckling på ett sätt som inte sker idag.
Lagstiftningen kring strandskydd har reformerats. Det är bra. En bedömning utifrån lokala förutsättningar kan ske och kommuner har ökade möjligheter till inflytande.
För många kommuner kan dispenser kring strandskydd betyda väldigt mycket för utvecklingen. Det finns åtskilliga orter och platser runt om i landet som har miltals av obebyggda och outnyttjade stränder och strandnära lägen. Bra möjligheter till att bygga ger möjligheter till attraktiva boenden och därmed till att locka fler invånare. Det ger också möjligheter att etablera nya företag, inte minst inom turism- och besöksnäringen.
Tolkningarna av den ändrade strandskyddsregleringen har för ofta inneburit åtstramning trots ambitionen från riksdagens sida om ökade möjligheter till byggnation när beslutet togs. Det rimliga är att värna skydd i högt exploaterade områden, och öppna för fler möjligheter till byggnation i mindre exploaterade områden. Det är angeläget att lagstiftningen tydliggörs så att tillämpningen hos länsstyrelser och andra inte inskränker de stora utvecklingsmöjligheter som finns i Sverige, och inte minst på landsbygden.
|
Lars Hjälmered (M) |
|