I Sveriges riksdag och i EU fattas varje dag flera kloka beslut.
Ibland uppstår dock situationen att två eller flera av dessa beslut står i direkt konflikt med varandra.
Just nu pågår arbetet med att implementera vattendirektivet i svensk lagstiftning. Vattendirektivets syfte är att säkra en god vattenkvalitet. Samtidigt arbetas nu med en livsmedelsstrategi för Sverige.
Dessa två mål är inte i alla delar förenliga med varandra.
Det är av stor vikt att vi ökar vår livsmedelsproduktion, och för att uppnå detta krävs att vårt landbruk har goda förutsättningar. I dag kämpar våra svenska bönder med ett antal utmaningar som försvårar produktion och snedvrider konkurrensen gentemot importerade lantbruksprodukter. Exempel är t.ex. kraven på och kostnaden för svenska grisbönder, gentemot grisproduktion i övriga EU-länder.
Även vattendirektivets mål om en god vattenkvalitet är viktigt. I god vattenkvalitet ingår begrepp som biologisk mångfald och god hälsa. Sverige har historiskt sett haft tillgång till mycket vatten av god kvalitet, men grundvattennivåerna minskar även i Sverige. Ett slarvigt nyttjande av vårt vatten riskerar att grundvattennivåerna går ner och vattenkvalitén försämras. Just därför är det viktigt att vattenkvalitet blir en av våra viktigaste livsmedelsstrategier.
Alltså viktiga mål båda två, som det är svårt att vara emot. Utmaningen är att anpassningen till vattendirektivet riskerar försvåra för den svenska bonden att bruka sin mark. Det leder till lägre livsmedelsproduktion och försvårar möjligheten att nå målet om det motsatta, en ökad livsmedelsproduktion.
Regeringen bör därför se till så att en harmonisering av dessa två mål genomförs innan vi förlorar viktig livsmedelsproduktion.
|
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|