Fred och säkerhet för Sverige byggs tillsammans med andra. Genom öppenhet, handel och samarbeten knyts band som stärker Sveriges position inom försvars- och säkerhetspolitik.
Vi lever nu i en mer orolig omvärld än på mycket länge. Avspänning efter murens fall har bytts mot förnyad anspänning. En välkommen arabisk vår har bytts i ett höstrusk. Ett land i vår närhet har annekterat en del av ett annat grannland. Även Europa och det europeiska samarbetet har ändrats. EU har 28 medlemsländer, jämfört med 15 när Sverige blev medlem 1995. Nato har idag en helt annan medlemsskara och roll än tidigare. Omvärlden har förändrats och med den förutsättningarna för svensk förvars- och säkerhetspolitik.
Det är nu dags att Sverige söker medlemskap i Nato. Detta bör naturligtvis föregås av en ordentlig utredning så att effekterna är klarlagda, sker i bred politisk samsyn, liksom lämpligen samfällt med en liknande ansökan om medlemskap från Finland.
Det finns flera skäl för ett medlemskap. Nato är idag en bredare organisation än förut. 3 av 4 EU-länder är medlemmar i Nato, och drygt 9 av 10 EU-medborgare bor i länder som ingår i Nato. Nato är också den ledande organisationen för att hantera kriser, står tillsammans med en stor försvarsförmåga, har en viktig roll i fredsbevarande insatser och spelar en avgörande roll i att öva och utveckla förmåga att hantera kriser. Sverige har dessutom ett sedan länge väl utvecklat samarbete med Nato, med Natomedlemmar och har försvarsmaterial som är konstruerat så att det kan användas tillsammans med utrustning från Natoländer. Dock saknar vi som icke medlem beslutsrätt och därmed fullständigt inflytande. Ett medlemskap ger Sverige makt och inflytande. Lägg till det den ökade osäkerhet vi ser i Ryssland och hur ett svenskt medlemskap i Nato ökar vår egen säkerhet.
|
Lars Hjälmered (M) |
|