I Sverige har vi sedan 1970-talet ett system med gemensam valdag för riksdag, landsting/regioner och kommuner. Valdeltagandet i de lokala valen är alltså nästan identiskt med riksdagsvalet, men den gemensamma valdagen har också ett demokratiskt pris. De lokala frågorna hamnar i skuggan av rikspolitiken och väljarna saknar därför ofta kunskap om partiernas lokala profil när de röstar i kommun- och landstingsvalen.
Med de tidigare treårsintervallen mellan valen gav det i praktiken begränsat utrymme för att utlysa extraval. Likaså motiverade de korta tidsintervallen inte heller att särskilja de lokala och regionala valen från valet till riksdagen. Sedan 1994 genomförs dock de allmänna valen med fyraårsintervaller vilket gör det mer motiverat att särskilja riksdagsvalet från de övriga valen. Fördelarna med detta blir bland annat ett tydligare fokus på de lokala frågorna, vilka många gånger kan hamna i skymundan på bekostnad av uppmärksamheten riktad på riksdagsvalet. Det finns därför en uppenbar risk att de viktiga lokala och regionala frågorna hamnar i skymundan av rikspolitiken. Med skilda valdagar skulle de viktiga lokala och regionala frågorna få större utrymme när både politiker och medier tvingas ha ett tydligt lokalt perspektiv. Därmed får väljarna bättre information och större möjlighet att utkräva verkligt ansvar av sina lokala och regionala politiker, varför det ur demokratiskt perspektiv vore en vinst.
Regeringen bör därför överväga på vilket sätt Sverige kan införa skilda valdagar i enlighet med motionens intentioner.
|
Hans Rothenberg (M) |
|