Regioner som växer och förtätas ger fler jobbmöjligheter och en ökad specialisering. Brist på bostäder är dock en realitet i många orter i Sverige. Det är inte sällan svårt att hitta en bostad när man ska börja studera vid en högskola eller ska flytta till en ny bostad eller till annan ort för ett arbete. Risken är att tillväxten i städer och orter bromsas.
De senaste åren har flera viktiga åtgärder gjorts för att bostadsmarknaden ska fungera bättre i Sverige. Ineffektiva byggsubventioner har tagits bort, parterna på bostadsmarknaden kan lättare nå hållbara och långsiktiga överenskommelser, processkrånglet har minskats, byggregler för studentbostäder har förenklats och det har blivit enklare för privatpersoner att hyra ut. Åtgärderna har gett resultat. Bostadsbyggandet har ökat betydligt och är nu den högsta nivån på 20 år. Det är glädjande, men inte tillräckligt och hotas också av en regering som återinför ineffektiva subventioner. Sverige har en kraftig befolkningsökning och en fortsatt hög urbaniseringstakt, vilket kommer kräva allt fler bostäder. Boverket gör bedömningen att 70 000 bostäder per år behöver byggas fram till 2020 för att klara behoven.
Mer behöver göras för att det ska byggas fler bostäder. Det handlar dels om saker som förenklar byggande, dels om saker som gör att vi använder de bostäder som finns bättre.
Om fler bostäder ska byggas måste det gå snabbare att sätta spaden i marken. Idag kan det vanligen ta bortåt 4 år och ofta längre för att få ett bygglov. Det är inte rimligt. Alliansen såg till att kapa denna tid, men mer behöver göras. Därför bör fler detaljplaner kunna tas direkt av en kommunal byggnadsnämnd eller kommunstyrelse utan att behöva beslutas i kommunfullmäktige. Man bör också kunna minska det obligatoriska kravet på detaljplaner. Det är även rimligt att införa en initiativrätt, att en byggaktör har rätt att inom en rimlig och kort tid få sin egen framtagna byggplan prövad, och därmed slippa vara i händerna på ett kommunalt fastighets- eller byggnadskontor. Vidare bör också ett steg i möjligheten att överklaga byggärenden tas bort, nämligen länsstyrelserna som överklaganinstans för detaljplaner och områdesbestämmelser. Därtill bör överklaganden avgiftsbeläggas.
När det gäller tillgång till mark är det i första hand en lokal fråga utanför riksdagens kontroll. Det är angeläget att kommuner använder möjligheten att släppa till mer mark att bygga på. Staten kan dock använda sina markinnehav till bostadsbyggande. Ett exempel på det är Akademiska hus som bör upplåta mark för byggnation av studentbostäder.
Regler vid byggnation har vanligen kommit till av ett gott skäl. Dock riskerar för många regler att göra byggande krångligt, dyrt och långsamt. Därför bör rejäla lättnader av regelbördan ske. I stora städer bör parkeringsnormen ses över för att bygga mer på samma yta. Strandskyddet bör i mindre exploaterade områden lättas för att förbättra förutsättningarna för byggande och boende i strandnära lägen. Bullernormen bör ses över och ändras för att det ska vara möjligt att bygga fler bostäder, något som framförallt är viktigt för mindre lägenheter och enkelsidiga lägenheter.
De bostäder som finns idag används inte effektivt. Låsningar på bostadsmarknaden gör att folk inte flyttar som man annars skulle ha gjort. Det är därför rimligt att se över skatterna på bostadsmarknaden för att undvika inlåsning. Det är också rimligt att se hur bostadsrättsinnehavare kan få bättre möjligheter att hyra ut hela eller delar av sin bostad, för att få fler objekt ut på marknaden. På samma sätt bör det övervägas hur reglerna för komplementhus, så kallade attefallshus, samt regler för tillbyggnader ska utvecklas för att möjliggöra mer byggnation av nya bostäder i områden med småhus. I detta sista finns studier som visar på en stor potential till förtätning.
Skyndsamma förändringar av byggregler och handläggningstider bör ges regeringen tillkänna för att byggandet av bostäder ska öka.
|
Lars Hjälmered (M) |
|