De som idag har lever på sjukersättning (tidigare kallad förtidspension) har en ekonomiskt besvärlig situation. Att vara funktionshindrad från unga år eller få en sjukdom som gör det omöjligt att kunna arbeta eller studera är också en livslång besvärlig situation. Om man överhuvudtaget kan få och orka arbeta, så får man inte arbeta mer än fem timmar i veckan och inte tjäna mer än 5 000 kr i månaden för att få behålla sjukersättningen.
När man har uppnått ålderspension, så har människor i regel under de aktiva åren hunnit skaffa sig både ett komplett hem och kunnat leva ett normalt liv när det gäller det ekonomiska. För dem som i tidig ålder får sjukersättning finns inte den möjligheten, utan man lever fattig hela livet. Dessutom ger sjukersättningen inga ålderspensionspoäng. Efter fyllda 65 år blir man ännu fattigare. Det kan inte vara rimligt i ett välfärdssamhälle som Sverige att människor med de största behoven ska leva hela sitt liv i fattigdom beroende av andras välvilja. Det är därför rimligt att se över möjligheterna för en uppräkning av sjukersättningen i syfte att rimliggöra levnadsstandarden så att den som uppbär sjukersättning ska kunna leva normalt som andra människor i vårt samhälle.
Därtill behövs ett förstärkt skydd i sjukförsäkringen. De som uppbär sjukpenning och sjukersättning ska kunna känna sig trygga och säkra med att de erhåller den ekonomiska ersättning som de är berättigade till.
|
Emanuel Öz (S) |
|
|
Arhe Hamednaca (S) |
Börje Vestlund (S) |
|
Carin Jämtin (S) |
Lawen Redar (S) |
|
Teres Lindberg (S) |
|