I år firar Sverige 200 år av fred. Att Sverige som nation stått utanför väpnade konflikter under så lång tid finns det många skäl att vara stolt över.
200 år av fred betyder dock inte att det inte finns svenskar som har deltagit i olika former av konflikter utanför landets gränser. Genom internationell samverkan och insatser i olika former finns, och har genom åren funnits, många svenskar på plats för att göra insatser i delar av världen där människor av olika skäl inte har förmånen att få leva lika fredligt som vi gör. Inte alla som deltar i sådan verksamhet kommer helskinnade hem igen; en del såras och en del omkommer.
Syftet med en särskild veterandag är att hedra människor som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella militära operationer och att högtidlighålla minnet av skadade och omkomna.
Många länder högtidlighåller veterandagar. För exempelvis hela Brittiska samväldet är 11 november ”Remembrance Day” och i USA är samma dag ”Veteran’s Day”. I båda fallen är datumet kopplat till vapenstilleståndsdagen som avslutade första världskriget, men syftar numera till att uppmärksamma och hedra veteraner generellt.
Sedan 2008 högtidlighåller vi i Sverige veterandagen den 29 maj och sedan 2012 har dagen officiell status som statsceremoni, vilket betyder att dagen firas samma datum varje år. Dagen är vald eftersom det är den av FN instiftade ”Internationella fredssoldatsdagen”, instiftad för att hedra alla som deltar eller har deltagit i de fredsbevarande styrkorna.
I syfte att öka kunskapen om veterandagen, och tydligare uppmärksamma alla som dagen är till för att hedra, bör dagen få status som allmän flaggdag. Det skulle ge möjlighet även för dem som inte kan delta i de officiella ceremonierna att uppmärksamma dagen. Många länder i vår omvärld högtidlighåller veterandagar och ofta är dagen samtidigt allmän flaggdag. Så borde det också vara i Sverige.
.
|
Jonas Jacobsson Gjörtler (M) |
|