Idag kommer många ensamkommande barn till Sverige. Under 2014 sökte 7 000 barn och unga ensamkommande asyl i Sverige från framförallt Syrien och Eritrea. 2013 kom flertalet av de 4 000 som då sökte asyl från Afghanistan och Somalia. Just nu ser vi ett stort antal ensamkommande barn som kommer till Sverige och nu uppges det komma cirka 100 ensamkommande barn om dagen. Detta kräver naturligtvis mycket av Migrationsverket men även kommuner för att göra mottagandet så bra som möjligt.
Många av dessa barn kan vara traumatiserade från resan hit. De kan ha varit utsatta på olika sätt, utnyttjats av människosmugglare och andra som profiterat på deras situation. Exempelvis finns flickor, som är cirka 20 procent av de asylsökande, som blivit gravida på vägen hit och som behöver ett särskilt stöd i den situation de befinner sig i.
Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att man kommer att föreslå riksdagen en proposition som innebär att man istället för att placera de ensamkommande barnen i Hem för vård och boende (HVB) ska erbjuda nya former för stödboenden i familjehem i enlighet med utredningen ”Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga” (SOU 2014:3). Det är en välkommen förändring som bör gynna de utsatta barn som kommer. I HVB-boende ska endast barn med mycket särskilda behov placeras, såsom unga med missbruks- eller beteendeproblematik. I annat fall är familjehem att föredra. För att klara detta behöver kommuner aktivt gå ut och rekrytera familjehem i större utsträckning än idag.
De ensamkommande barnen är ibland nära 18-årsgränsen eller har till och med fyllt 18 år på vägen mot Sverige. De som fyllt 18 år kommer då, i vårt asylsystem, att räknas som vuxna. Det säger sig självt att dessa unga personer har behov av ett stöd som sträcker sig utöver vad en vuxen kan behöva. Risken finns att om de inte får adekvat stöd i inledningsfasen riskerar vi att dessa barn och unga hamnar i utanförskap som inte gagnar någon.
Vi anser att man behöver se över stödet till de unga som fyllt 18 år men inte 21 år. Många barn och unga uttrycker att det är svårt att komma in bland svenska ungdomar. Då söker de sig till andra i samma situation. Risken är att de inte får en snabb och bra introduktion i det svenska samhället. Riskerna ökar för utanförskap och en negativ utveckling för dessa barn och unga. Vi borde kunna göra mer för dessa barn.
Ibland placeras de hos släktingar som själva är nyanlända och inte kan introducera barnet i det svenska samhället. Vid sidan av denna placering erbjuds de inget annat stöd.
Vi anser att stödet till unga som fyllt 18 år men inte 21 år måste ses över. Stödpersoner/familjer, särskilda insatser från kommuner bör initieras. Att som nu lämna dessa unga vuxna vind för våg, utan stöd när de kommer till ett helt nytt land måste uppmärksammas.
|
Désirée Pethrus (KD) |
Penilla Gunther (KD) |