Sverige har idag, liksom de flesta EU-länder, en avvaktande hållning till Turkiets ansökan om EU-medlemskap. Så länge Turkiet inte fullt ut uppfyller Köpenhamnskriterierna, d.v.s. de krav EU-länderna ställer på blivande medlemmar, så kommer ett medlemskap inte kunna bli verklighet. Det första av dessa kriterier handlar om politiska krav såsom demokrati, pluralism, minoriteter, respekt för mänskliga rättigheter etc. Det är också här som Turkiet brister.
Sverige och EU:s övriga länder intar ett öppet förhållningssätt gentemot Turkiet. Vi har en gemensam tullunion med Turkiet och Turkiet deltar i EU:s bistånds- och utvecklingsprogram. Även om vi ställer krav ska detta inte tolkas som att vi stänger dörren för framtida medlemskap. EU ska välkomna Turkiet som medlem och bjuda in till medlemskapsförhandlingar när Turkiet uppfyller Köpenhamnskriterierna.
I avvaktan på detta är det viktigt att Sverige och övriga EU-länder håller dialogen med Turkiet levande – i syfte såväl att förbättra de mänskliga rättigheterna som att öka kontakterna i övrigt – t ex inom forskning och utbildning, mellan regeringar och parlament. Sverige bör därför för egen del utveckla intensiva kontakter på dessa områden. En intressant tanke, som bör prövas, är att bygga upp någon form av demokratiforum där svenska och turkiska parlamentariker såväl som representanter för turkiska, kurdiska och assyrisk-syrianska organisationer i Sverige kan mötas för att utbyta åsikter och idéer.
|
Yilmaz Kerimo (S) |
|