Inbördeskriget i Syrien, där olika grupperingar strider mot varandra, har nu pågått i flera år. Det är bara ett av alla krig och väpnade konflikter, som pågår runt om i världen. Kvinnor, barn, gamla och andra försvarslösa personer attackeras och utsätts för stort lidande utan tillgång till mat, rent vatten, mediciner eller sjukvård.
När det gäller kriget i Syrien har både FN, EU och Arabförbundet på olika sätt försökt att medla fred och sätta stopp för dödandet, utan att lyckas. Konsekvenserna av detta ser vi i en allt mer tilltagande flyktingström till Europeiska unionen. Anledningen till detta är att FN:s säkerhetsråd inte har varit enigt när det gäller olika försök att stoppa våldet, utan Ryssland och Kina har genom sitt veto hindrat det.
Ser man hur vetot används i FN, gäller det ofta olika typer av konflikter, där just civilbefolkningen utsätts för trakasserier och våld. Man kan också notera att Storbritannien och Frankrike inte har använt sitt veto på mer än 20 år.
I stadgan sägs att FN finns till för ”att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden”. För att man verkligen ska kunna rädda världen från fler krig, är det viktigt att FN:s säkerhetsråd mer präglas av förhandlingar mellan de deltagande länderna och parterna och att vetot endast används i mycket sällsynta undantagsfall.
Sverige har en lång och stark tradition av en aktiv FN-politik och ett gott anseende när det gäller främjande av mänskliga rättigheter. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för större samsyn vid konflikter som drabbar civilbefolkningen och för att vetot blir en sällsynthet. För att det ska bli möjligt är det viktigt att Sverige blir medlem i FN:s säkerhetsråd.
|
Jasenko Omanovic (S) |
|