Även om miljöförstöring och negativ klimatutveckling påverkar alla – så påverkar den män och kvinnor olika. De allra fattigaste – ofta kvinnor och barn riskerar till exempel att bli den största gruppen klimatflyktingar. Bristen på samma lagliga rättigheter och tillgångar för kvinnor som för män påverkar också jordbruket, matproduktionen och klimatet negativt.
Drygt 75 procent av världens fattiga bor på landsbygden. Av dessa är 80 procent beroende av lantbruket för sin överlevnad. I Afrika är matproducenter till 80 procent kvinnor – men de äger bara 2 procent av marken.
Större fokus på landsbygdsutveckling är ett måste. Det handlar bland annat om att stärka kvinnors rättigheter som jordbrukare – där kvinnor måste få samma rättigheter att äga land, ärva eller få möjlighet till lån, eller samma möjligheter till att ingå i nätverk såsom bondeorganisationer, som män har. Om kvinnor fick samma jordbruksstöd som män skulle 150 miljoner färre människor gå hungriga varje dag.
Vi ser idag att migrationen ökar också på grund av klimatflyktingar. En större del av biståndet måste gå till miljö- och klimatanpassningar, med ett större fokus på jämställdhetssatsningar. Det är fattiga kvinnor och barn som först, och värst, drabbas av klimatförändringarna och som löper störst risk att bli klimatflyktingar. Större satsningar på gröna fonder och klimatbistånd är ett måste för vår globala hållbara utveckling.
Sverige måste driva på för större fokus på landsbygdsutveckling och ökat klimatbistånd. Sådana satsningar fyller ett flertal funktioner: fattigdomsbekämpning, förbättrad matproduktion, bättre tillgång till säkra livsmedel och därmed minskad hunger, minskad negativ klimatpåverkan och färre framtida klimatflyktingar. I många länder är just ett välfungerande jordbruk nyckeln till lokal och nationell tillväxt och utveckling.
Orden ”feministisk regering” måste fyllas med konkret innehåll genom att kvinnors företagsamhet och kunskap tas till vara, genom att den ekonomiska makten blir mera jämställd.
Sverige ska också verka för ökade satsningar på landsbygdsutveckling, med ökat jämställdhetsfokus, inklusive krav på jämställdhetssatsningar inom jordbruket. Sverige bör driva frågan på den internationella arenan, såväl på internationella förhandlingar liksom inom multilaterala organisationer såsom FN och Världsbanken. En större andel av det svenska biståndet ska prioritera lantbruk och småföretagande inom livsmedel, med fokus på både kvinnors ekonomiska självständighet inom jordbruket och en klimatanpassad jordbruksproduktion.
|
Ola Johansson (C) |
|