Den medicinska tekniken går allt mer framåt. IVF-behandlingar för personer som av någon anledning inte kan få barn på annat sätt har förärats med Nobelpris och utvecklats mycket de senaste åren.
Vid assisterad befruktning med IVF erhålls ofta fler befruktade ägg än vad som behövs till en behandling. De befruktade ägg som inte används vid det första behandlingsförsöket fryses ned för eventuell senare användning. I dag får frysta, befruktade ägg lagras i 5 år, längre om det finns synnerliga skäl.
Statens medicinsketiska råd släppte i början av 2013 en ny rapport kring assisterad befruktning. De konstaterade att eftersom behandlingen utvecklats ytterligare sedan den senaste lagen om genetisk integritet skrevs 2006, finns det anledning att ompröva tidsgränsen som i lagen fastställts till 5 år. Det skulle ge ett större utrymme för personer att bli föräldrar längre tid, utan att behöva genomgå IVF-behandlingar igen, vilket skulle spara pengar åt staten och minska onödiga behandlingar.
Vilken tidsgräns som vore lämplig ur ett medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv bör vidare övervägas.
Om vi inte vänder den demografiska trenden står vi inför en prövning som kan kullkasta stora delar av vårt välfärdssamhälle. Arbetskraftsinvandring kan bara lösa en del av detta – ett ökat barnafödande är därför en nödvändighet. Det är därför viktigt med god stöttning av samhället och en byråkrati som minimerar kostnader och onödiga behandlingar.
|
Ola Johansson (C) |
|