Sverige är och ska vara ett grönt föregångsland. Att åstadkomma ett gott livsklimat för människor, djur och natur är en central politisk uppgift. De klimat- och miljöutmaningar som vårt samhälle står inför vill Alliansen möta med åtgärder som bygger på kunskap, på bästa tillgängliga teknik och på vad som är samhällsekonomiskt effektivt. På så sätt ger våra åtgärder största möjliga resultat för miljön.
Klimatförändringarna är vår tids största utmaning och kräver såväl regionala, nationella som globala lösningar. Alliansens politik strävar efter att stärka det internationella miljöarbetet. Många miljöutmaningar uppstår eller förvärras till följd av ett förändrat klimat. Löser vi klimatutmaningen kan vi bland annat minska förlusten av biologisk mångfald. Lyckas vi minska övergödning och försurning av våra hav och sjöar kan växthuseffektens acceleration dämpas.
Tillväxt är en förutsättning för att vi ska kunna komma tillrätta med världens utmaningar på miljö- och klimatområdet. Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende.
Vi vill bygga vidare på Sveriges goda möjligheter att leda utvecklingen genom vår forskning, vår tillgång till naturresurser och det breda engagemang som finns i samhället kring miljö- och klimatfrågor. Klimat-, miljö- och energiutmaningarna innebär en möjlighet för svenska företag när den internationella efterfrågan på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster ökar.
Alliansen har under sin tid i regeringen stärkt svensk miljö- och klimatpolitik och vi har nått resultat. Utsläppen av växthusgaser i Sverige minskade med drygt 19 procent från 2006 till 2014. Under motsvarande period har dessutom andelen förnybar energi ökat med över 8 procentenheter och Sverige är med över 50 procent förnybar energi det land i EU som har högst andel. Sedan 2006 har antalet miljöbilar ökat kraftigt, den förnybara energin i transportsektorn ökat nära fyra gånger, och vindkraften står för över tio gånger mer el. Även på andra områden ser vi framsteg. Den årliga tillförseln av kväve till Östersjön har minskat. Arealen skyddad natur har, sedan 2006, ökat med 350 000 hektar, vilket motsvarar en yta större än Gotland. De statliga företagen har fått tydliga mål att stärka sitt hållbarhetsarbete. Alliansen ökade statens miljöbudget med fem miljarder kronor sedan regeringsskiftet 2006. Nu fortsätter arbetet med att stärka Sveriges och EU:s klimat- och miljöpolitik. Ett måste om vi ska komma tillrätta med klimathotet och de globala miljöproblemen.
Följderna av klimatförändringarna syns redan i Sverige och anpassning till ett förändrat klimat blir allt viktigare. Sverige ska vara ett föregångsland där bättre miljö och minskade utsläpp går hand i hand med ekonomisk tillväxt.
I december 2015 samlas världens länder i Paris på den internationella klimatkonferensen COP21. Då behöver världen enas om ett brett, långsiktigt och bindande avtal. För att kunna åstadkomma ett klimatavtal som säkerställer att den globala uppvärmningen håller sig under två grader krävs det att EU agerar som en kraftfull och konstruktiv förhandlingspart i Paris. Därför krävs det att Sverige fortsätter visa ett tydligt ledarskap, såsom under åren 2006–2014, och kraftfullt trycker på för att EU ska hålla en hög ambitionsnivå inför, under och efter COP21.
Alliansregeringens klimat- och energiöverenskommelse lade en grund för långsiktighet i klimatpolitiken. Genom att förena ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp visade Sverige vägen mot en framtid utan nettoutsläpp av växthusgaser. Även på den internationella arenan var Sverige en nyckelspelare. Det var under svenskt ordförandeskap som EU 2009 enades om sitt långsiktiga klimatmål på 80–95 procents minskning till 2050. Alliansen förstärkte i regeringsställning kraftigt den internationella klimatfinansieringen och drev på bildandet av den gröna fonden. Vi initierade även ett mycket lyckat globalt arbete mot kortlivade klimatgaser och luftföroreningar. Alliansregeringen tog även initiativ till rapporten The New Climate Economy, som citerades flitigt under FN-mötet COP20 i Lima och gav ny energi till diskussionerna. Rapporten visar på att tillväxt är en förutsättning för att nå miljöresultat och goda exempel runtom i världen lyfts.
Sverige behöver vara fortsatt pådrivande i det internationella klimatarbetet för att åstadkomma ett ambitiöst globalt klimatavtal där länderna med störst andel utsläpp av växthusgaser tar ett betydande ansvar. Alliansen menar också att dessa länder ska ta ett större ansvar inom ett klimatramverk som är bindande, långsiktigt, tydligt och transparent.
Det goda ledarskapet som Sverige visade under Alliansens tid i regeringsställning har regeringen inte förmått ta vidare. Uteblivna resultat av högt satta löften späder på tveksamheten till regeringens förmåga att driva den ambitiösa linje som behövs.
Alliansen vill att EU ska enas om ett klimatmål där utsläppen ska minska med sammantaget 50 procent till år 2030 istället för den ambitionsnivå på 40 procent som nuvarande regering har. Vi vill att 40 procentenheter ska uppnås internt inom EU, under förutsättning att det sker genom en kostnadseffektiv fördelning mellan EU:s medlemsländer. De resterande 10 procentenheterna ska ske via internationella mekanismer såsom CDM (clean development mechanisms) och JI (joint implementation) i samband med att andra utvecklade länder tar sin andel av utsläppsminskningarna. Sverige och EU har en skyldighet mot utvecklingsländerna att bidra till deras klimatanpassning och utsläppsminskningar. Det ger positiva effekter för hållbar utveckling, inte minst tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad, och ökar möjligheterna att nå klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt. Vi vill också utveckla en global utsläppsmarknad och ett globalt pris på koldioxidutsläpp.
Vi vill även att Sverige fortsätter driva på för kompletterande insatser vid sidan av klimatförhandlingarna. Den globala koalition som Sverige varit med och startat, som syftar till att begränsa kortlivade klimatgaser som sot och metan i atmosfären, ska öka sina insatser. Takten i att fasa ut länders fossilbränslesubventioner måste öka. Likaså måste fler finansinstrument och investeringsmodeller återspegla vinsterna med att agera för klimatet.
Den långsiktiga vision som Alliansen antagit är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Genom denna inriktning bidrar Sverige på ett ambitiöst sätt till de globala utsläppsreduktioner som behövs på sikt.
Den inriktningen vilar på Alliansens energiöverenskommelse, som ger konsumenter och industri en trygg energiförsörjning samt ekologisk hållbarhet och god konkurrenskraft. Alliansens energiöverenskommelse säkerställer långsiktiga spelregler i energipolitiken och värnar den svenska energiproduktionen som tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el är säker, effektiv och har mycket små utsläpp av växthusgaser.
För att nå vår vision till 2050 behöver vi fortsätta att bygga ut den förnybara energiproduktionen, fasa ut fossila bränslen och ge förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften.
Beroendet av fossila bränslen är både en belastning på miljön och en säkerhetspolitisk risk. Det europeiska beroendet av rysk gas bidrar till utsläpp av koldioxid och instabilitet. Flera EU-länder har inte ställt om från kolberoende medan andra ökat sitt beroende av fossila källor genom att stänga ner kärnkraft eller investera för lite i förnybara källor. Den som förorenar klimatet ska betala för sig. Grunden i vår klimatpolitik är principen om ett pris på koldioxid. Koldioxidskatt på fossila bränslen och ett utvecklat utsläppshandelssystem inom EU är effektiva styrmedel och därmed centrala i svensk klimatpolitik.
Genom ett gott näringslivsklimat, forskning och effektiva styrmedel öppnas nya möjligheter inom energieffektivisering, transporter, energilagring och smarta elnät, som kan stärka vår konkurrenskraft och öppna nya exportmöjligheter.
Den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Denna sektor bidrar med den största nationella påverkan på klimatet och här finns det största beroendet av import av energiråvara.
Alliansregeringen har gjort en lång rad insatser och vi kan redan se resultaten. Vägtransporternas utsläpp minskar, nya bilars utsläpp har minskat rejält och andelen förnybara drivmedel har ökat kraftigt. Men samtidigt måste fler insatser till. Det krävs långsiktiga och effektiva styrmedel för ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda och eldrift samt effektivare transporter. Ett system som premierar klimatsmarta bilar i förhållande till fordon med större utsläpp, ett så kallat bonus–malus-system, är ett styrmedel i rätt riktning. Att fortsatt främja teknikutveckling, långsiktiga och goda förutsättningar för förnybara drivmedlen och att särskilt främja drivmedel med stor klimatnytta inom detta område är avgörande för vår möjlighet att nå ett hållbart transportsystem. Sverige ska minska utsläppen från transporterna och bryta beroendet av fossila drivmedel.
Ett Sverige fritt från gifter är en av Alliansens huvudfrågor i miljöpolitiken. Vi ska alla kunna vara trygga med att de produkter vi köper inte är skadliga för oss eller vår miljö. De produkter som barn omger sig med ska vara fria från farliga ämnen. Vi vill dels öka medvetenheten om kemikalier hos föräldrar, dels stödja kommunerna så att de kan ställa tydliga miljökrav i upphandlingen till förskola och fritidshem. Det finns en lång tradition i vårt land, inte minst bland konsument- och miljöorganisationer, av att verka för att fasa ut ämnen med negativ hälso- och miljöpåverkan. Arbetet måste ske både nationellt och internationellt. Därför är det viktigt att kemikaliearbetet ges en tydlig politisk ram, vilket Alliansen presenterade i propositionen 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken med förslag på vilken strategi och vilka insatser som krävs på vägen mot en giftfri vardag. För att fullfölja arbetet med ett Sverige fritt från gifter är det viktigt att åtgärderna i propositionen implementeras.
Eftersom regler om användning och utsläppande på marknaden av kemikalier är harmoniserade inom EU, är utveckling och tillämpning på EU-nivå ett fokusområde. EU måste öka takten när det gäller att begränsa användningen eller fasa ut särskilt farliga ämnen, exempelvis hormonstörande ämnen, kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel. För att underlätta prövning av särskilt farliga ämnen bör det vara möjligt att behandla ämnen utifrån kemisk struktur och användningsområde. På så sätt kan exempelvis bromerade flamskyddsmedel hanteras som en grupp istället för ämne för ämne. En kadmiumstrategi bör tas fram på EU-nivå och kommissionens strategi om hormonstörande ämnen uppdateras. Vidare bör EU anta en handlingsplan för gruppen perfluorerade ämnen.
Det är viktigt att Sverige ska kunna gå före med nationella åtgärder, för att visa vägen när så är befogat. Vi vill stimulera näringslivets arbete med innovation och produktutveckling av betydelse för kemikalieområdet, inklusive grön kemi. Den offentliga sektorn har ett ansvar i att gå i bräschen för utfasningen av skadliga kemikalier. Staten, kommunerna och landstingen bör i ökad utsträckning ställa miljö- och hälsokrav vid upphandlingar.
I propositionen 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken betonas vikten av utvecklad forskning vad gäller barns känslighet för kemikalier, risker med hormonstörare samt kombinationseffekter. Det måste till exempel bli lättare att förbjuda farliga kemikalier i grupp. Ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet kan vara ett bra verktyg för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper och bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Vår gemensamma ambition är hög – vi konsumenter ska vara trygga med att de produkter vi köper till våra barn, maten vi äter och kläderna vi har på oss, inte är skadliga för oss eller vår miljö.
Människan är beroende av ekosystemtjänster som ren luft och rent vatten. Dessa värden finns inte i våra balansräkningar. Alliansen vill synliggöra och inkludera ekosystemtjänsters värde i samhällsplanering och näringslivsutveckling vilket framförts i propositionen 2013/14:141 En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I propositionen presenteras arbetet med att stärka den biologiska mångfalden och säkra ekosystemtjänster som vattenrening, produktion av mat samt rekreation och friluftsliv. De åtgärder som presenteras i propositionen bör införlivas.
Förlusten av biologisk mångfald är ett av våra mest akuta miljöproblem globalt. Idag dör arter ut på grund av mänsklig aktivitet som medför att djurens och växternas naturliga livsmiljöer förstörs. Vi vill förbättra skyddet för hotade arter och biotoper samt intensifiera arbetet med invasiva främmande arter som orsakar stora skador på vårt växt- och djurliv samt ta krafttag mot den kriminella handeln med utrotningshotade djur. Vi vill därför se till att ekosystemtjänster värderas utifrån den nytta som de bidrar med, att lagstiftningen om artskyddsbrott i Sverige stärks, och att det internationella samarbetet för att bekämpa handeln med hotade arter prioriteras.
Ett klokt brukande och bevarande av skogen, landskapet och våra hav påverkar landsbygdsutvecklingen positivt. Byggnation i strandnära lägen kan främja landsbygdsutvecklingen. Vi vill att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande och boende i strandlägen, samt för jordbruksnäringarna och för annan näringsverksamhet. Exempelvis bör förutsättningarna för att utöka dispensmöjligheterna vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen ses över. I de mest exploaterade områdena bör strandskyddet vara fortsatt starkt.
För Alliansen är det självklart att balansera flera perspektiv samtidigt. Vi vill ha livskraftiga rovdjursstammar samtidigt som vi tar stor hänsyn till berörd lokalbefolkning, deras djurhållning och ekonomi. Målet för rovdjurspolitiken ska vara att säkra en gynnsam bevarandestatus. Det innebär att alla rovdjur ska ha livskraftiga och genetiskt friska stammar. Våra myndigheters utredningar visar på att selektiv riktad licensjakt återigen ska vara möjlig för att minska rovdjurstrycket där det är som störst och för att säkra en gynnsam bevarandestatus. Det är ytterst angeläget att myndigheterna har en nära dialog med de människor som bor på landsbygden i rovdjurstäta områden och som bedriver lantbruk med boskapsskötsel i och med att det är de och deras vardag som påverkas. För dem handlar det om trygghet och om ekonomiska förutsättningar för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Verksamheter som i sin tur bidrar med god, sund och säker mat, upprätthåller öppna landskap som säkrar den biologiska mångfalden, liksom arbetstillfällen på landsbygden. För allianspartierna är det viktigt att lyssna till forskningen och till de berörda. Därför bör även i fortsättningen riktad selektiv jakt på varg vara tillåtet i syfte att få bort de mest inavlade vargarna och för att minska koncentrationen av varg där den är som störst.
Olika delar av landet har olika viltstammar och därmed olika behov. I en del län utgör ökande viltstammar den största utmaningen medan andra känner av ökade rovdjursstammar och deras effekter på klövviltet. Därför vore det olyckligt om dessa skilda regionala förutsättningar skulle hanteras centralt, snarare behöver viltförvaltningsdelegationerna få förstärkt mandat. För att förbättra förvaltningen av våra rovdjursstammar och för att även i fortsättningen säkerställa överlevnaden och djurhälsan vill vi att de regionala viltförvaltningsdelegationernas roll i arbetet stärks och att regeringen nu tar vid där vi lämnade och ser till att så sker.
Alliansen gjorde havsmiljö till en av sina prioriterade frågor på miljöområdet. Miljösituationen i våra hav är kritisk och kräver långtgående insatser och stort engagemang för att minska utsläpp och miljöpåverkan. Arbetet med en förbättrad havsmiljö kräver en långsiktighet i planeringen och i insatserna, men det kräver också tålamod eftersom det kommer att ta flera decennier innan vi kan se början av resultaten av det arbete vi bedriver idag.
Sverige har markant minskat utsläppen av kväve och fosfor det senaste decenniet – mer än något annat land runt Östersjön. Alliansen vill fortsätta arbetet för en ren Östersjö och friska vattendrag i hela Sverige. Vi ska också vara en pådrivande kraft i havsmiljöarbetet, mot övergödning, mot giftiga utsläpp och mot nedskräpning, både regionalt och internationellt. Mätning och uppföljning av miljötillståndet i svenska hav och vatten är nödvändigt för att vi ska få tillräcklig kunskap om halterna av skadliga ämnen i fisk och dricksvatten.
En bra miljö i våra hav och vatten är också viktigt för flera näringar, som turismen och fisket. Torsk, ål och lax hotas av flera olika miljöproblem så som överfiske, vandringshinder och marint skräp. Vi vill att Östersjöns och Västerhavets fiskbestånd ska vara livskraftiga och att man utan oro ska kunna äta den fisk som fiskas här.
För att nå ett långsiktigt resultat kräver arbetet med generationsmålen och miljökvalitetsmålen en effektiv myndighetsstruktur och styrning. Synnerligen blir detta relevant i ljuset av Vattenverksamhetsutredningen I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU2014:35, och implementeringen av åtgärdsprogrammen för vattendirektivet 2000/60/EG där hänsyn måste tas till olika samhällsintressen och målsättningar vilket berör flera myndigheter.
Utmaningarna som miljöarbetet innebär spänner över nationsgränser och likaså över myndighetsgränser vilket ställer krav på nya synsätt och ställningstaganden. Därför är Alliansen angelägen om åtgärder för att myndigheter med ansvar för tillståndsgivning, prövning och vägledning enligt miljöbalken ska effektivisera resurser, sätta medborgare och företag i centrum samt att förbättra styrningen genom tydligare rollfördelning och bättre dialog mellan regeringen och myndigheterna.
Vi behöver bättre ta tillvara på avfall och öka möjligheterna till återvinning och det behöver vara enkelt för hushåll och företag att bidra till detta. Bättre insamling och återvinning av avfall leder till att miljöfarliga ämnen kan tas omhand och kretsloppen avgiftas, inte minst är det önskat att insamling och återvinning ökar av textilier, kläder och elektronik. Under Alliansens regeringstid fattades beslut om ett sammanhållet paket för hållbara kretslopp med syfte att skapa långsiktiga förutsägbara spelregler för alla inblandade aktörer. Paketet med förslag syftade till att främja utveckling av ny teknik och innovationer och möjliggöra en effektiv tillsyn och tydliggöra ansvarsfördelningen.
Alliansregeringen beslutade att ansvaret för insamling av förpackningsavfall och returpapper fortsättningsvis skulle ligga på producenterna men med kraftigt skärpta krav på producenterna. Alliansen höjde även målen för insamling och återvinning av förpackningar, returpapper och elektronik och skärpte kraven för att hushållen ska ha tillgång till enkla och tydliga insamlingssystem. Det var viktiga steg i att öka resurseffektiviteten i Sverige för att förebygga avfall och på bästa sätt materialåtervinna avfall.
Syftet med förändringarna var att skärpa upp systemet samtidigt som vi nyttjar redan gjorda investeringar i Sverige för att på ett kostnadseffektivt sätt nå de uppsatta målen och kraven. Alliansen är mån om att detta välarbetade kostnadseffektiva system ligger kvar.
|
Kristina Yngwe (C) |
|
|
Ulf Berg (M) |
Lars Tysklind (FP) |
|
Magnus Oscarsson (KD) |
|