Många svenska företag ligger i framkant i fråga om teknisk utveckling, vilket kräver skickliga yrkesarbetare med såväl praktiska förmågor som teoretiska kunskaper. Många industrijobb kräver idag utöver yrkeskunnandet även kunskaper inom matematik, svenska och engelska. Teoretiska kunskaper från gymnasiet ökar också människors möjlighet i vuxen ålder till vidareutbildning och arbete i Sverige, eller utomlands.
Reformeringen av gymnasieskolan, där det obligatoriska kravet på högskolebehörighet tagits bort har varit bra, då det skapat större möjligheter för elever att fullfölja gymnasiet och att bättre rustade komma ut på arbetsmarknaden. Men det finns en oro för att viktiga teoretiska kunskaper bortprioriteras av eleverna vid gymnasievalet, något som försvårar möjligheterna att senare i livet komma in på högskola, eller söka arbeten där exempelvis engelska är ett krav. Denna oro understryks nu även från företag, fack och kommuner som har ett intresse i att utveckla yrkesutbildningen för att möta en arbetsmarknad som ställer allt högre krav och samtidigt bidra till att öka svensk industris konkurrenskraft.
Teknikcollege är en form av kompetenscentrum där företag, näringsliv samverkar med kommuner och utbildningsanordnare kring tekniskt och industriellt inriktade utbildningar på olika nivåer. Regionala företag och potentiella arbetsgivare är delaktiga i styrningen av utbildningens inriktning.
Ecvet är ett samarbete som syftar till att underlätta jämförelser och öka förståelsen för de kvalifikationer och kompetenser som erhålls via olika yrkesutbildningar i olika länder. Sverige har en viktig roll att delta i det europeiska samarbetet med att utarbeta förslag till gemensamma riktlinjer för hur resultatet av yrkesutbildning ska beskrivas och värderas.
Dessa exempel visar på potentialen med gymnasiets tekniska yrkesprogram. Många skolor tar tillvara detta genom att erbjuda ett yrkesinriktat gymnasieval som leder till högskolebehörighet. Det är ändå med oro jag ser att söktrycket på dessa utbildningar minskar till förmån för det högskoleförberedande teknikprogrammet. Denna utveckling riskerar på sina håll att leda till en successiv kvalitetsförsämring av de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna.
För att åter öka attraktionskraften för de gymnasiala yrkesutbildningarna är det viktigt att möjligheten att läsa in högskolebehörighet förtydligas och ett större ansvar åläggs skolor, studie- och yrkesvägledning att informera och erbjuda denna möjlighet.
|
Ola Johansson (C) |
|