Många smålänningar får sin försörjning från mat- och dryckesrelaterade företag. Småland har med sina fem klimatzoner en stor potential för vad som går att odla; vidare finns stora möjligheter att både jaga, fiska och samla i den småländska naturen. Dessa företagare är aktörer för jobb och tillväxt i länet.
Idag är det dyrt, krångligt eller rent av förbjudet att sälja en del av de produkter som tillverkas på lokala gårdar i en gårdsbutik. Detta hotar i sin tur miljön, turistnäringen, företagsklimatet och arbetsmarknaden på landsbygden. Den huvudsakliga kritiken mot gårdsförsäljning är att den skulle hota det statliga spritmonopolet och att folkhälsan skulle äventyras av ökad alkoholkonsumtion. Kritiken saknar dock verklighetsförankring.
När statens alkoholutredning presenterades konstaterade utredaren att det även i fortsättningen ska vara olagligt för lokala vintillverkare att sälja sitt vin till turister och andra direkt på gården, då det inte skulle gå ihop med det svenska alkoholmonopolet. Detta har EU-kommissionen tillbakavisat. Lokal alkoholförsäljning direkt till konsumenterna skulle vara ett undantag från Systembolagets ensamrätt. Med hänvisning till en dom i EU:s domstol konstaterar man att ett sådant undantag inte skulle fordra att det statliga handelsmonopolet måste avskaffas.
Vad gäller folkhälsan så hotas den inte. Gårdsproduktionen av till exempel vin är för liten för att man skulle få upp volymerna och därmed få ner priserna. Det finns ytterligare ett EU-land, Finland, som har statligt spritmonopol. Men där har det sedan 1995 varit tillåtet för lantbrukarna att sälja sina egna fruktviner så länge alkoholvolymen inte överstiger 13 procent. Erfarenheterna därifrån är att alkoholkonsumtionen inte har ökat på grund av gårdsförsäljningen. Regeringen bör därför förenkla regelverket när det gäller försäljning av lokalt producerade alkoholhaltiga drycker i Sverige.
|
Helena Bouveng (M) |
Mats Green (M) |