Kommunerna är den myndighet som prövar ansökan och utfärdar eventuella parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Ansökan om ett särskilt parkeringstillstånd prövas av den kommun där sökanden är folkbokförd eller om sökanden inte är folkbokförd i riket, där han eller hon vistas.
De enskilda kommunerna bestämmer också över giltighetstiden för tillstånden och vilka eventuella avgifter och trafikföreskrifter som gäller för de anvisade parkeringsplatserna inom kommunen. Parkeringsplatserna för rörelsehindrade är dock av naturliga skäl i stor utsträckning placerade nära serviceinrättningar och i många kommuner även avgiftsfria, vilket givetvis gör dem attraktiva för långt fler än de som verkligen har behov av dem. Detta har dessvärre lett till uppkomsten av en illegal marknad för parkeringstillstånd.
För utfärdade svenska tillstånd finns det listor på tillstånd som är spärrande för exempelvis stöld. När det gäller utländska tillstånd är det i princip omöjligt att veta om de är korrekt utfärdade eller falska då det saknas ett europeiskt register. Det blir då omöjligt för polis eller parkeringsvakt att veta om tillståndet är äkta och giltigt, eller inte.
De som drabbas hårdast av avsaknaden av ett EU-gemensamt register är givetvis de som är i behov av en parkeringsplats för rörelsehindrade. För att komma tillrätta med problemet med illegala tillstånd krävs det att regeringen arbetar med frågan i EU och arbetar för framtagandet av ett europeiskt register över parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
|
Erik Andersson (M) |
|