Hallandsfrågan har diskuterats flitigt genom åren – nu åter igen, på grund av regeringens förhastade beslut att se över regionerna i Sverige. I dag är Halland en region – låt det vara så. När Region Halland en gång bildades fanns en bred politisk uppslutning och så är fallet även idag. Halland är en av landets mest växande och mest välmående regioner. I Halland är förvärvsfrekvensen 81,4 procent (2013).
Kommunikationen i länet är god även om Västkustbanan kan bli bättre. Men
arbetspendlingen fungerar och är stor – potential finns att bygga ut järnvägen i östlig riktning, inåt landet. Det finns möjligheter och potential i Halland för att bli ännu bättre.
I Halland finns det en lång tradition av samarbete inom och över länsgränsen.
Viktigt i sammanhanget är att påminna om att existensen av länsgränser inte i
sig betyder ett hinder för samarbete mellan kommuner, myndigheter, regioner och organisationer.
Folkhälsan i Halland fungerar och sjukvården är bäst i landet. De halländska patienterna är mest nöjda med den vård de får och de lever också längst. Region Halland har en god ekonomi och finansieringen av invånarnas hälso- och sjukvård sker genom ett skatteuttag som är bland de lägsta i landet.
När regeringen tillträtt var statsrådet Ardalan Shekarabi snabb med att meddela att de avsåg att se över Sveriges framtida regionala indelning med målet att lägga fram skarpa förslag till förändringar under mandatperioden. Detta trots det lokala folkliga och politiska stöd som funnits för många av den senaste tidens regionbildningar.
Det borde vara en självklarhet att Halland själv ska få bestämma om man ska fortsätta vara en egen region eller ingå i någon annan – det vore högst odemokratiskt om regeringen uppifrån tvingade på hallänningarna en organisationsstruktur de inte vill ha.
Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Region Halland bör finnas kvar som det är i dag.
|
Jenny Petersson (M) |
|