Exakt hur Sveriges energiförsörjning kommer att se ut om 30 år är det ingen som vet. Både teknik och elanvändning står i ständig förändring. Vad vi kan säga är att det inte finns några tecken på att behovet av el kommer att minska, vare sig för privatpersoner eller för industrin.
Vad vi däremot kan konstatera är att mycket kan hända på några år – från att vilja investera i kärnkraft väljer nu bolag att avveckla. Under 2014 har bland annat Vattenfall lämnat besked om att de vill avveckla Ringhals 1 och 2 tidigare än förväntat. Politik spelar roll – det är därför oroande att vänsterregeringen vill höja effektskatten, vilket helt stoppat Vattenfalls förberedande analyser för att eventuellt bygga nya reaktorer. Att regeringen dessutom vill höja säkerhetskraven och kostnaderna för kärnkraftsleverantörerna i syfte att industrin själva ska ta beslut om nedläggning riskerar att försvaga svensk konkurrenskraft och energiförsörjning. Hallands län är ett av Sveriges tre kärnkraftslän som påverkas negativt av vänsterregeringens olika förslag på området.
I motsats till vänsterregeringens energipolitik förde Alliansen en energivänlig politik för Sveriges konkurrenskraft. Ett exempel på detta var beslutet att öppna för att ersätta befintliga kärnkraftsreaktorer, vilket var mycket välkommet för Sveriges konkurrenskraft. Basindustrin sysselsätter många i Sverige och omkring 400 000 svenskar är direkt eller indirekt beroende av basindustrin. Tillgången till en stabil och trygg energiförsörjning är direkt avgörande för dessa företag och deras anställda.
Istället för att verka för stabila förutsättningar väljer vänsterregeringen att äventyra Sveriges energiförsörjning genom att stänga dörren till ny kärnkraft. Socialdemokraternas och Miljöpartiets besked att förberedelserna för ersättningskärnkraft ska stoppas är mycket oroande och det är samtidigt ett hot för en konkurrenskraftig energimarknad i Sverige.
Det finns utmaningar på energimarknaden. För att säkerställa Sveriges elförsörjning krävs en politik för långsiktig hållbarhet, gällande både klimat och ekonomi. Genom Alliansens energiöverenskommelse, som klubbades av Sveriges riksdag 2009, har beslutats att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. En betydande del av finansieringen av den förnybara energi som just nu byggs ut i Sverige sker via elcertifikaten, ett stödsystem som alla konsumenter finansierar via elräkningen. Systemet har bidragit till en ökad andel förnybar energi i den svenska energimixen, och det är positivt. Men vindkraftverk och andra förnybara energikällor behöver fortfarande subventioner för att vara intressanta att investera i.
Framtidens energimarknad bör fortsätta att vila på olika pelare med bland annat förnybar energiproduktion. Alliansen satsade på att stötta energieffektiviserande alternativa insatser. Det är samtidigt ofrånkomligt att kärnkraften kommer att förbli en betydelsefull pelare under en överskådlig framtid.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av kärnkraften.
|
Jenny Petersson (M) |
|
|
Jörgen Warborn (M) |
Michael Svensson (M) |