En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om statens utgifter och inkomster i statsbudgeten. Statsbudgeten består av en beräkning av statens inkomster och utgifter, som fördelas och presenteras under ett antal utgiftsområden. Regeringen lämnar i sin budgetproposition förslag till hur utgifterna ska fördelas på de olika områdena. Dessa utgiftsområden är för närvarande 27 till antalet och anges i riksdagsordningen (Tilläggsbestämmelse 9.5.3).
Bland utgiftsområdena återfinns exempelvis utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 6 Försvar och samhällets krisberedskap och 25 Allmänna bidrag till kommuner. Samtliga exempel på olika typer av statens utgifter. Bland dessa kan dock inte 24 Näringsliv räknas. Denna post behandlar ett av statens främsta intäktsområden och bör benämnas som ett sådant.
Företag och företagsamma personer skapar jobb och tillväxt. Fler jobb i växande företag betyder ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd och övriga utgiftsområden i statsbudgeten. Enligt Ekonomistyrningsverket uppgick statens intäkter till 1 670 miljarder kronor under 2014 (Prognosutvärdering 2014, ESV). Det är intäkter som kan fördelas på utgiftsområden som 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 16 Utbildning och universitetsforskning.
|
Said Abdu (FP) |
|