Vi moderater föreslog nyligen att vi måste se över möjligheterna till omställningsstöd, där det måste bli enklare att byta jobb mitt i livet. Men också för att vi tror att det är en av många lösningar för att förebygga psykisk ohälsa kopplat till arbetslivet. Vi vet att många som blir sjukskrivna kanske hade sluppit det om de istället enklare kunnat byta arbetsgivare.
Därtill föreslog vi att rätten till tjänstledighet förlängs från dagens sex månader till minst ett år. Det gör att det blir enklare för fler att våga ta steget till entreprenörskap, vilket i synnerhet gynnar kvinnor. Det gör det också möjligt för kvinnor som vantrivs på sina jobb att pröva andra vägar.
Det är också intressant att titta på hur andra länder har byggt upp sina trygghetssystem på ett sätt som inte hindrar människor från att byta jobb. I Sverige byter människor jobb för sällan och sjukskrivningarna ligger i topp i internationella jämförelser. Danmark har på många sätt rakt motsatt utveckling än Sverige, betydligt färre sjukskrivna och betydligt vanligare att man byter arbetsgivare. Det finns sannolikt ett samband. Kanske är inte alltid den bästa lösningen på vantrivsel och psykosociala problem på arbetsplatsen att gå in i en sjukskrivning som riskerar att bli långvarig?
Kanske vi skulle må bättre av att våga lämna ett jobb och söka nytt? Men då krävs såsom vi föreslagit att vi hjälper till med någon form av omställningsstöd.
Parterna har sedan 70-talet tagit ett bra ansvar vid omställning, men sedan dess har arbetsmarknaden förändrats väldigt mycket, vilket gör att man bör fundera på om omställningsavtalen bör revideras och moderniseras. Vi vill därför att vi fördjupar kunskapen om exempelvis flexicurity och ser över möjlighet för fler och bättre omställningsstöd.
|
Lotta Finstorp (M) |
|
|
Lars-Arne Staxäng (M) |
Mikael Cederbratt (M) |