Sverige har haft fred i närområdet i drygt 200 år. År 1814 invaderade Sverige Norge. Men den krigströtte Karl Johan Bernadotte, som då nyligen blivit vald till kronprins, inledde istället förhandlingar. Den 14 augusti 1814 slöts konventionen och stilleståndsfördraget i Moss. Jag hoppas givetvis på avsaknad av krig i Sverige i ytterligare 200 år och mer. Samtidigt kan militära angreppshot aldrig uteslutas på längre sikt (Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport Vägval i en globaliserad värld).
Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) är en militär allians som utgör ett system med kollektivt försvar, där medlemsstaterna ömsesidigt försvarar varandra mot yttre angrepp, och internationella insatser med fokus på militär krishantering. 22 av 28 EU-länder är medlemmar i Nato. Sverige är inte ett av dem. Istället är Sverige ett så kallat partnerland, vilket innebär att vi inte omfattas av den kollektiva försvarsprincipen i Atlantpaktens artikel fem.
Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra länder. Vi ska vara med och ta ansvar för säkerheten i Europa genom att stödja andra EU-länder eller nordiska länder om de utsätts för katastrofer eller olika former av angrepp. Vi ska också ha förmåga att ta emot militär hjälp av andra länder om Sverige hotas. Riksdagens beslut om solidaritetsförklaringen är ett uttryck för detta. Om alla de nordiska länderna på sikt skulle tillhöra EU och Nato skulle det ytterligare underlätta vår samverkan. Ett medlemskap i Nato skulle ge Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka organisationen, som är central för vår egen och Europas säkerhet. Särskilt med hänsyn till läget i de forna Sovjetstaterna i östra Europa och runt Östersjön vore en svensk anslutning till Nato positiv.
Jag föreslår att regeringen ser över möjligheten att ansluta Sverige till Nato.
|
Marta Obminska (M) |
|