Den så kallade värnskatten infördes av den dåvarande socialdemokratiska regeringen 1995 som en tillfällig extra beskattning av högre inkomstskick för att komma tillrätta med rikets budgetunderskott. Någon tillfällig skatt blev det däremot inte. Idag, 20 år senare, är värnskatten, om än kallad extra statlig inkomstskatt, fortfarande kvar.
Den extra statliga inkomstskatten utgjorde mindre än 0,3 procent av statens intäkter föregående år, vilket innebär att den är relativt sett ganska obetydlig i statsinkomster räknat. Däremot är de negativa konsekvenserna, främst de utbildningshämmande, desto större. En extraskatt som lägger sig på en så låg inkomstnivå som den så kallade värnskatten stimulerar inte till vidareutbildning. Den stimulerar heller inte välutbildade människor att arbeta kvar i landet. Värnskatten bidrar således till att motverka landets konkurrenskraft.
Inför Danmarks avskaffande av sin motsvarighet till värnskatten 2009 presenterades rapporter om danskarnas villighet att arbeta mer ifall värnskatten försvann. Höga marginaleffekter på skatter stimulerar inte ökad arbetsvillighet, snarare tvärtom. Värdet på varje extra nedlagd arbetstimme minskar. Skatten är därför kontraproduktiv. Ett avskaffande av värnskatten skulle dessutom enligt många ekonomer innebära att mindre pengar skulle deklareras som inkomst av kapital och mer som inkomst av arbete.
Det finns således skäl att ifrågasätta den extra statliga inkomstskattens fortsatta existens. Målsättningen bör vara att värnskatten avskaffas, förutsatt att avskaffandet sker med hänsyn tagen till ansvarsfulla offentliga finanser.
|
Patrick Reslow (M) |
|