Sverige är det land i Europa som har överlägset störst antal skarvar enligt en projektrapport från Nationellt Centrum för Miljö och Energi (DCE) vid Århus universitet i Danmark. I rapporten presenteras en europeisk sammanställning över hur mycket mellanskarv som finns i Europa. I Stockholms skärgård har den exempelvis gått från i princip inga bon alls till ca 5 500 bon på drygt 15 år. Även när det gäller gråsäl noteras en kraftig ökning av beståndet i Sverige.
Det allt mer utbredda beståndet av gråsäl och främst mellanskarv innebär att yrkesfisket, som redan bedriver verksamhet under mycket hårda förhållanden, får en ännu svårare arbetssituation att hantera. Forskning visar att säl och skarv äter sammanlagt många gånger större mängd torsk, abborre och öring än vad yrkesfisket fångar under ett helt år. För yrkesfisket, en av Sveriges basnäringar, är detta synnerligen negativt. Det kustnära yrkesfisket drabbas både av en gradvis minskning av fiskbestånd och av skador på redskap. Då det bland annat är människans agerande som gett konsekvenser på bestånden av gråsäl och skarv borde vi ta ansvar för att återställa balansen i det ekologiska systemet. En parallell återfinns i den kontrollerade jakten på älg, rådjur, vildsvin m.m. som syftar till att bevara en ekologisk balans.
För att avhjälpa problemet med de skador som säl och skarv åstadkommer på fiskbestånden är det bra att en översyn nu görs. Behovet av en mer aktiv förvaltningspolitik, direkt kopplad till bestånden av säl och skarv kan inte nog understrykas. En levande havsmiljö tillsammans med ett kustnära och levande fiske bör balanseras mellan fiskbeståndens återväxt, sälens och skarvens antal och yrkesfiskarnas fångstmöjligheter. Därför bör regeringen överväga att, liksom för andra predatoriska arter, utveckla en än mer aktiv, forskningsbelagd och systematisk förvaltningspolitik även för beståndet av säl och skarv.
|
Annicka Engblom (M) |
|