”Att ha inflytande över sitt eget liv är en mänsklig rättighet som omfattar såväl yngre som äldre medborgare”, skriver Ungdomsstyrelsen så förtjänstfullt.
I en demokrati är det viktigt med inkludering av olika grupper. En väl fungerande demokrati förutsätter att olika grupper, inklusive de yngre, kan göra sin röst hörd. Vi från Miljöpartiet anser att det är angeläget att öka de ungas inflytande i samhällsutvecklingen. Det handlar dels om en rättvisefråga, men det handlar också om legitimitet och att ge allt fler möjlighet att påverka morgondagens samhälle. Mångfalden av synpunkter är berikande. Dessutom skulle en sänkning av rösträtten ge bättre åsiktsrepresentativitet.
Enligt en studie från Ungdomsstyrelsen (Attityd- och värderingsstudien 2013) har intresset för politik och samhällsfrågor i övrigt bland de yngre, 16-19 år, ökat under de senaste åren. Intresset för samhällsfrågor ligger på närmare 50 procent. Men trots detta är den upplevda möjligheten att påverka inte så stor. På vissa samhällsområden är de ungas möjlighet att påverka mycket liten. ”De områden som unga anser att de i minst utsträckning har inflytande över är dels frågor som rör det egna bostadsområdet, dels politiska beslut”, skriver Ungdomsstyrelsen i sin ovannämnda rapport. Mindre än 3 procent var siffran.
Forskningen visar att både den politiska självtilltron och tilltron till systemet bidrar till att öka sannolikheten för att en individ ska ta steget och försöka uttrycka sin åsikt i en samhällsfråga. Sannolikheten för att en ung person gör ett försök att påverka ökar om hen tror att det gör någon skillnad att hen kan göra sin röst hörd.
Det är viktigt att ta tillvara de ungas engagemang. Ett instrument för att öka ungdomars deltagande i demokratin är att sänka rösträtten från dagens 18 år till 16 år. I flera länder är denna reform redan på plats. Till de länderna hör bland annat Argentina, Brasilien, Ecuador, Kuba, Nicaragua, Österrike, Bosnien-Hercegovina och Jordanien. I några andra länder, såsom Norge och Tyskland, är rösträttsåldern sänkt till 16 år fast bara för lokala val. Europarådet antog 2011 en resolution om att 16-åringar bör få rösta i Europavalen.
En invändning mot att sänka rösträtten har varit att de unga inte kan så mycket. En annan invändning har varit att de unga kanske röstar populistiskt. Båda antagandena är felaktiga.
Dagens 16-åringar är mer välinformerade om världen, vetenskap och politik än väljare någonsin tidigare haft möjlighet att vara, skrev forskaren Patrik Lindenfors på Dagens Nyheter (29 juli 2013). De undersökningar som är gjorda, i bland annat tyska Niedersachsen, har tydligt visat att 16-åriga väljare inte röstar mer populistiskt än andra grupper. I stället har den yngsta åldersgruppen högre valdeltagande än genomsnittet.
Således föreslår vi att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga införandet en sänkning av rösträttsåldern till 16 år om än på försök.
|
Jabar Amin (MP) |
|
|
Niclas Malmberg (MP) |
Magda Rasmusson (MP) |