Bostadstillägget har inte höjts på länge och följer inte de årliga hyreshöjningarna.
Detta drabbar främst förtids- och ålderspensionärer med låga inkomster. En extra utsatt grupp är kvinnliga pensionärer eftersom de generellt har lägre inkomst än de manliga pensionärerna.
En följd av att inte tillägget höjts och därmed ätits upp av kostnadshöjningarna på hyror är att de drabbade inte längre kan bo kvar i sina bostäder och därmed blir en kostnad för kommunerna där de bor. Det borde rimligtvis vara mindre kostsamt att ha ett bostadstillägg som följer hyreshöjningarna och som oftare revideras än idag.
Taket för bostadstillägget höjdes senast 2006, sedan dess har prisutvecklingen i samhället ökat med många procentenheter. Nivån på bostadstillägget har justerats emellanåt. Idag får man maximalt 93 % av kostnaden upp till 5 000 kr. Framåt kommer 95 % av boendekostnaden att gälla som maxbelopp. För dem som har låg hyra ger en procentuell uppräkning mest men det gynnar inte dem som har hyror över 5 000 kr. De skulle i stället gynnas av att taket höjs.
För de som har allra sämst inkomst finns också ett särskilt bostadstillägg. Där är hyrestaket 6 200 kr för ensamstående och 3 100 kr för gift, sambo eller registrerad partner. Rätten till särskilt bostadstillägg prövas automatiskt när man söker bostadstillägg.
Hyror justeras i de flesta fall årligen och därför bör regeringen överväga att justering av taket i bostadstillägget bör ske med tätare intervall än idag.
|
Emilia Töyrä (S) |
Hillevi Larsson (S) |