Trafikutskottets betänkande

2015/16:TU9

En fossiloberoende transportsektor

Sammanfattning

Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om att den bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om åtgärder för att främja en fossiloberoende transportsektor, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.

I betänkandet finns åtta reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD). I en reservation (S, MP, V) föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkänna-givande till regeringen.

I betänkandet finns även en sammanställning från trafikutskottets öppna seminarium om en fossiloberoende transportsektor.

Behandlade förslag

Ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Målet om en fossiloberoende fordonsflotta

EU:s infrastrukturdirektiv

Elvägar

Tillhandahållande av förnybara bränslen

Miljöbilar m.m.

Främjande av elfordon

Forskning och utveckling

Sjöfart

Luftfart

Reservationer

1.Målet om en fossiloberoende fordonsflotta, punkt 1 (M, C, L, KD)

2.Elvägar, punkt 3 (M, C, L, KD)

3.Tillhandahållande av förnybara bränslen, punkt 4 (SD)

4.Främjande av elfordon, punkt 6 (M, C, L, KD)

5.Forskning och utveckling, punkt 7 (M, C, L, KD)

6.Sjöfart, punkt 8 (M, C, L)

7.Sjöfart, punkt 8 (V)

8.Luftfart, punkt 9 (S, MP, V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

Bilaga 2
Trafikutskottets seminarium om en fossiloberoende transportsektor

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Målet om en fossiloberoende fordonsflotta

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4,

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkande 1,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 17,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 20, 21 och 34,

2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 5,

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 2,

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 26 och

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkandena 7 och 8.

Reservation 1 (M, C, L, KD)

2.	EU:s infrastrukturdirektiv

Riksdagen avslår motion

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkande 3.

3.

Elvägar

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:1365 av Ola Johansson (C) yrkande 2 och

2015/16:3058 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 20.

Reservation 2 (M, C, L, KD)

4.	Tillhandahållande av förnybara bränslen

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2013 av Mattias Bäckström Johansson (SD),

2015/16:2049 av Runar Filper och Jonas Millard (båda SD) och

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 33.

Reservation 3 (SD)

5.	Miljöbilar m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:920 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkande 7,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 26 och 28,

2015/16:2456 av Göran Lindell och Helena Lindahl (båda C),

2015/16:2575 av Thomas Finnborg (M),

2015/16:2721 av Cecilia Widegren (M),

2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 32 och

2015/16:3115 av Markus Wiechel (SD) yrkande 3.

6.	Främjande av elfordon

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2196 av Johan Büser (S),

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 13,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 22,

2015/16:2372 av Solveig Zander (C),

2015/16:2669 av Cecilia Widegren (M) och

2015/16:3115 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Reservation 4 (M, C, L, KD)

7.	Forskning och utveckling

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:353 av Helene Petersson i Stockaryd (S) och

2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 6.

Reservation 5 (M, C, L, KD)

8.

Sjöfart

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:188 av Emma Wallrup m.fl. (V) yrkande 3,

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 18,

2015/16:3058 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18 och

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 16.

Reservation 6 (M, C, L)

Reservation 7 (V)

9.

Luftfart

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2015/16:3058 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 12 och

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 34 och

bifaller delvis motion

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 31.2.

Reservation 8 (S, MP, V)

Stockholm den 15 mars 2016

På trafikutskottets vägnar

Karin Svensson Smith

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Svensson Smith (MP), Jessica Rosencrantz (M), Pia Nilsson (S), Suzanne Svensson (S), Edward Riedl (M), Lars Mejern Larsson (S), Tony Wiklander (SD), Sten Bergheden (M), Leif Pettersson (S), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Per Klarberg (SD), Christina Örnebjär (L), Emma Wallrup (V), Robert Halef (KD), Teres Lindberg (S) och Rikard Larsson (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet 44 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen berör åtgärder för att främja en fossiloberoende transportsektor.

I samband med beredningen av ärendet sammanträffade utskottet den 25 februari 2016 med företrädare för Projektet elvägar som lämnade information om utvecklingen av elvägar.

Folkpartiet har sedan allmänna motionstiden 2015 bytt namn till Liberalerna.

Trafikutskottets öppna seminarium

Omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna som transportpolitiken står inför. Trafikutskottet anordnade därför den 2 december 2015 ett öppet seminarium om hur en fossiloberoende transportsektor kan uppnås. På seminariet deltog bl.a. 2030-sekretariatet, Trafikverket, Energimyndigheten, Svenskt Flyg, Föreningen Svensk Sjöfart, Finska Transportministeriet, Skogsindustrierna, Klimatneutrala Godstransporter på Väg (KNEG) och Directive on Alternative Fuels Infrastructure (Dafi). En sammanställning från det öppna seminariet återfinns i bilaga 2.

Bakgrund

Utsläpp av växthusgaser

Av uppgifter från Naturvårdsverket framgår att utsläppen av växthusgaser från personbilar har sedan 2008 minskat, men utsläppsminskningen har nu saktat in. Vidare anges att utsläpp från transporter svarar för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Av uppgifter från Trafikanalys följer att de nationella utsläppen av växthusgaser från transporter till nära 95 procent kommer från vägtrafiken. Jämfört med 1990 ligger utsläppen från vägtrafiken nu något lägre. Det är personbilarnas utsläpp som minskat, trots ökade körsträckor. Lastbilarnas utsläpp är däremot betydligt högre än 1990. Personbilarna står trots detta för ungefär två tredjedelar av utsläppen från vägtrafiken. År 2014 var utsläppen från personbilar 11 miljoner ton. Det är 1 procent lägre än 2013, och 17 procent lägre än 1990. Trafiken ökade från början av 1990 fram till 2007. Därefter har trafiken legat på en ganska jämn nivå, frånsett det senaste året då trafiken ökade igen. Än så länge har trafikökningen inte lett till ökade utsläpp. Naturvårdsverket konstaterar att energieffektivisering och ökad användning av biobränslen under denna period håller utsläppen nere. År 2014 var utsläppen från tunga lastbilar 3,7 miljoner ton. Det är 2 procent lägre än 2013, men 15 procent högre än 1990. Växthusgasutsläppen från lätta lastbilar ökade från 1990 till 2011, då trenden vände och utsläppen började minska. År 2014 var utsläppen från lätta lastbilar 1,5 miljoner ton. Det är 2 procent lägre än utsläppen 2013, men 71 procent högre än utsläppen 1990.

Av uppgifter från Trafikanalys rapport Uppföljning av de transportpolitiska målen (2015:7) följer att utsläppen från internationell sjöfart och luftfart som startat i Sverige är långt över 1990 års nivå, och dessa utsläpp ökade under 2014. Det kommer att krävas nya kraftfulla styrmedel för att göra det sannolikt att uppsatta delmål och mål ska nås i tid. Av uppgifter från Naturvårdsverket framgår även att inrikes flyg står för en liten del av utsläppen från transporter, men då är inte hänsyn tagen till den ökade klimateffekt som uppstår vid förbränning på hög höjd. Förbränning på hög höjd uppskattas öka klimateffekten med knappt två gånger, jämfört med om förbränningen skett på marknivå.

En fordonsflotta oberoende av fossila bränslen

Det transportpolitiska hänsynsmålet innebär bl.a. att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. För att uppfylla målen preciseras hänsynsmålet bl.a. på följande sätt. ”Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.” I regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat (prop. 2008/09:162) redogörs för den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot visionen för 2050.

Fossilfrihet på väg

För att kartlägga möjliga handlingsalternativ och identifiera möjliga åtgärder för hur Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta tillsattes utredningen Fossiloberoende fordonsflotta – ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser (dir. 2012:78). Utredningen lämnade slutbetänkandet SOU 2013:84 Fossilfrihet på väg till regeringen den 16 december 2013. Utredningen spänner över allt från tillförsel av energi till fordonsflottan, infrastrukturen, fordonen och olika slags trafik.

Regeringens skrivelse 2015/16:87 Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning

Av regeringens skrivelse 2015/16:87 Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning framgår bl.a. att utsläppen från inrikes transporter var 17,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014. I skrivelsen anges att vägtransporter är den helt dominerande källan med 90 procent av sektorns utsläpp, medan utsläppen från inrikes sjöfart, inrikes luftfart och järnväg är förhållandevis små. Inrikes luftfart ingår i EU:s handel med utsläppsrätter (EU ETS) medan sektorn i övrigt inte gör det. Vidare framgår att utsläppen från inrikes transporter ökade från 1990 till 2005, då utsläppen stabiliserades, och att de sedan 2008 har börjat sjunka. Trendbrottet förklaras bland annat av att fordonsflottan energieffektiviseras i högre takt och av ökad inblandning av biobränslen i drivmedel. Den ökade energieffektiviseringen beror dels på att nya lätta fordon som saluförs generellt blivit effektivare till följd av bl.a. nya utsläppskrav inom EU, dels på att lätta och mer bränslesnåla dieselfordon vunnit mark gentemot bensinfordon. Parallellt har trafikarbetet för personbilar, dvs. totalt antal körda kilometer, planat ut under de senaste åren, vilket är ett trendbrott jämfört med den tidigare stadiga ökningen.

I skrivelsen anges att prognosen är att växthusgasutsläppen från inrikes transporter fortsätter att minska till 2020 när de beräknas uppgå till 16,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I synnerhet minskar utsläppen från vägtrafik till följd av fortsatt energieffektivisering av personbilsflottan och den lätta lastbilsflottan samt ökad biodrivmedelsanvändning. Även inrikesflygets utsläpp förväntas minska tack vare energieffektivisering, medan övriga trafikslag visar små förändringar.

Trafikutskottets beredningsområde

Åtgärder för att främja en fossiloberoende transportsektor och fortsatt övergång till förnybara bränslen berör flera olika politikområden och utskott. Inom trafikutskottets beredningsområde faller främst olika åtgärder i trafikens infrastruktur inklusive tillgång till alternativa drivmedel samt vissa fordonsfrågor.

Utskottets överväganden

Målet om en fossiloberoende fordonsflotta

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta. Utskottet konstaterar att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna inom transportpolitiken och ser därför med tillfredsställelse på att frågan har hög prioritet inom regeringen.

Jämför reservation 1 (M, C, L, KD).

Motionerna

I kommittémotion 2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4 framhåller motionärerna visionen om en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen till 2030. Motionärerna framför att Kristdemokraterna och övriga allianspartier under sin tid i regeringsställning genomförde en lång rad insatser för ett mer fossilfritt Sverige. I motionen framförs att för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och ett klimatneutralt Sverige 2050 behövs fler politiska insatser för att påskynda omställningen.

Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) föreslår i motion 2015/16:2124 yrkande 1 att det snarast ska införas antingen en kvotplikt för biodrivmedel eller en reduktionsplikt för fossila drivmedel med sikte på att användningen av fossila drivmedel i vägtrafiken ska upphöra senast 2030. Motionärerna framhåller att det är dags för drivmedelspolitiken att höja blicken och seriöst ta sikte på att skapa ett fossilfritt transportsystem inom 15–20 år. Motionärerna pekar på att det kräver att fossila drivmedel på sikt förbjuds.

I partimotion 2015/16:2249 yrkande 17 framför Jan Björklund m.fl. (FP) att den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Motionärerna pekar på att transportsektorn bidrar med den största nationella påverkan på klimatet, och här finns också det största beroendet av import av energiråvara såsom rysk olja. I motionen anges därför att det utöver statliga styrmedel finns anledning att på lokal och regional nivå främja en fossiloberoende fordonsflotta genom åtgärder såsom fri parkering, bussfiler och slopad trängselskatt för eldrivna lätta lastbilar, taxi och personbilar.

Anders W Jonsson m.fl. (C) pekar i partimotion 2015/16:2371 på att utsläppen från transportsektorn är den största klimatutmaningen i Sverige. I motionen framhålls att med alliansregeringen ökade andelen förnybar energi i transportsektorn från 3 procent till 18,7 procent. I motionen anges att Centerpartiet ska fortsätta vara pådrivande i denna omställning och främja det förnybara och miljövänliga i hela landet. Motionärerna vill se än mer förnybart i transportsektorn med målet en fossiloberoende fordonsflotta 2030. I yrkande 20 anges att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020. I yrkande 21 framför motionärerna vidare att många olika förnybara bränslen behöver utvecklas och kommersialiseras och fler transporter elektrifieras för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. I yrkandet anges att det behövs starkare incitament för fordonsflottan, men även för flyg- och sjötransporter. I yrkande 34 framför motionärerna att mot bakgrund av att transporter är en stor bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser samtidigt som utsläppen inte känner några gränser behövs en ambitionshöjning inom EU. För att möjliggöra långsiktiga investeringar och tydliga spelregler anser motionärerna att EU-länderna bör anta ett långsiktigt mål för att nå en fossiloberoende fordonsflotta.

I kommittémotion 2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) framhålls att den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Alliansregeringen gjorde en lång rad insatser men för att nå Sveriges långsiktiga klimat- och energimål måste fler insatser komma. Motionärerna pekar i yrkande 5 på att arbetet med att minska transportsektorns fossilberoende måste vara prioriterat för att nå visionen om att Sverige ska vara klimatneutralt till 2050. I yrkande 4 understryker motionärerna samtidigt att en ökad mobilitet går att förena med en minskad klimatpåverkan.

Även i kommittémotion 2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 2 och i kommittémotion 2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 26 framhålls att den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Motionärerna framhåller att alliansregeringen genomförde en lång rad insatser för ett mer fossilfritt Sverige, men de anser att arbetet med att stärka svensk miljö- och klimatpolitik måste fortsätta. I motionerna yrkas att arbetet med att minska transportsektorns koldioxidutsläpp för att nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och ett klimatneutralt Sverige 2050 prioriteras.

Anders Åkesson m.fl. (C) pekar i kommittémotion 2015/16:3208 yrkandena 7 och 8 på att våra transporter har alltför stor miljöpåverkan. I motionen framförs att en av våra viktigaste politiska utmaningar är att bryta sambandet mellan en ökad mobilitet och en negativ påverkan på miljön och klimatet. Motionärerna framför att en fossiloberoende fordonsflotta 2030 är ett centralt mål för att stoppa transporternas klimatpåverkan. I motionen framförs att det bl.a. krävs en tillämpad forskning med fokus på klimatsmarta transportlösningar och en ökad introduktion av laddinfrastruktur, beteendeförändringar och långsiktiga och klimateffektiva styrmedel för såväl drivmedel som fordon. Motionärerna framhåller att det är utsläppen som ska minska. I motionen pekas vidare på att det bör tas fram en strategi för att ge förnybara drivmedel långsiktigt goda villkor. Motionärerna framhåller även att de tunga transporternas klimatpåverkan är en stor utmaning och vill bl.a. se att de mest klimateffektiva lastbilarna och bussarna premieras med en miljöbonus samt möjligheten till tyngre och längre fordon. I motionen anges att det behövs ett intermodalt synsätt på transporter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna som transportpolitiken står inför. Av Trafikanalys rapport Uppföljning av de transportpolitiska målen framgår att utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter fortsatte att minska under 2014, och nu är på en lägre nivå både än när målen antogs 2009 och än 1990, som är utgångspunkten för de internationella klimatöverenskommelserna. Av regeringens budgetproposition för 2016 framgår exempelvis att transportsektorns utsläpp minskade med knappt 1 procent under 2014 och nu är ca 4 procent lägre än 1990. Utsläppen från personbilar har minskat med 16 procent jämfört med 1990, samtidigt som trafikmängden har ökat. Utsläppen från tunga fordon har däremot ökat med 22 procent under samma period. De senaste åren har dock utsläppen börjat minska även för tunga fordon. Trafikanalys framhåller vidare i sin rapport att energieffektiviteten förbättras för flera trafikslag, och andelen förnybar energi inom transportsektorn ökar. Men utvecklingstakten sjönk under 2014 jämfört med de senast föregående åren. Trafikanalys konstaterar att det kommer att krävas nya kraftfulla styrmedel för att göra det sannolikt att uppsatta delmål och mål ska nås i tid. Enligt utskottets mening är det således tydligt att redan vidtagna åtgärder inte räcker för att vi ska kunna uppnå våra miljö- och klimatmål.

Regeringen har pekat på att flera saker behöver göras för att nå en fossilfri fordonsflotta. Samhället måste använda transporter smartare, inklusive en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart. Fossila bränslen måste bytas ut mot hållbara bränslen, såsom biodrivmedel. Transportsektorn behöver elektrifieras i högre grad. I regeringens skrivelse 2015/16:87 Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning anges bl.a. att regeringens styrning för energieffektivitet kompletteras med riktade styrmedel för att öka andelen förnybara drivmedel. Regeringen konstaterar att styrmedlen kompletterar varandra; å ena sidan driver krav på bilarnas prestanda tillverkarna att utveckla och marknadsintroducera ny energieffektivare och miljövänligare teknik, å andra sidan ökar efterfrågan på den nya tekniken när andra styrmedel gör att energieffektivare och miljövänligare bilar blir relativt sett billigare för konsumenterna.

Utskottet instämmer med att flera saker behöver göras, och det är därför med tillfredsställelse som utskottet har tagit del av att ett flertal åtgärder, inom flera områden, har vidtagits av regeringen, eller är under beredning, för att främja en fortsatt positiv utveckling.

Utskottet vill särskilt lyfta fram följande åtgärder som vidtagits av regeringen för att främja en fossiloberoende fordonsflotta:

– Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar förlängs fr.o.m. 2017 t.o.m. 2019.

– Energimyndigheten tillförs 18 miljoner kronor per år 2016–2019 för arbete med bl.a. främjade av förnybar energi. Av dessa ska tre miljoner användas för samordning av energiomställning i transportsektorn.

– energiskatten på drivmedel höjdes med 48 öre per liter för bensin och med 53 öre per liter för dieselbränsle fr.o.m. den 1 januari 2016. Därtill kommer skatten framöver att höjas med KPI plus 2 procent per år för att bättre spegla tillväxten i BNP.

– Regeringen gav i maj 2015 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på ett s.k. bonus–malus-system för nya lätta fordon. Ett bonus–malus-system innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt – malus. Utredaren ska också föreslå hur bonus eller malus för enskilda fordon kan göras synligt, t.ex. genom någon form av märknings- eller klassificeringssystem. På så sätt ska det bli enklare för konsumenter att välja miljöanpassade och energieffektiva fordon. Uppdraget ska redovisas senast den 29 april 2016.

– Regeringen arbetar för att den svenska koldioxidskatten ska bli godkänd av EU. Under tiden har Sverige ett undantag från EU:s energiskatte- och statsstödsregler. Utan undantaget hade Sverige varit tvunget att införa full beskattning på biodrivmedel. Undantaget gäller t.o.m. 2018 för flytande drivmedel och t.o.m. 2020 för gas.

– Från och med 2016 slopas skattetaket för låginblandade biobränslen, vilket innebär att låginblandning av etanol i bensin är möjligt t.o.m. 10 volymprocent och av fettsyrametylester (FAME) i diesel t.o.m. 7 volymprocent.

– 62 myndigheter har fått i uppdrag att stärka arbetet med resfria möten och därmed arbeta aktivt med att minska koldioxidutsläppen från sina resor och transporter.

– Anslagen för järnvägsunderhåll har höjts med 1,24 miljarder kronor per år för åren 2016–2018. Regeringen framför att tågtrafiken är avgörande för jobb, konkurrenskraft och klimatomställning. En fungerande järnväg bidrar till den önskade överflytten av transporter från väg till järnväg, med mindre klimatutsläpp till följd.

– Genom förordning SFS 2015:579 har regeringen möjliggjort för kommuner och landsting att söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, s.k. stadsmiljöavtal. Stödet uppgår till 2 miljarder kronor under perioden 2015–2018. Syftet med satsningen är att främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stödet bör särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik.

När det gäller motionsyrkandet om kvotplikt för biodrivmedel vill utskottet peka på att i propositionen Anläggningsbesked för biodrivmedel (prop. 2015/16:38) framhåller regeringen behovet av långsiktiga och stabila villkor för biodrivmedel och att förslagen i propositionen endast syftar till att säkerställa att det blir möjligt med en skattenedsättning för biodrivmedel även efter årsskiftet genom att kommissionen ger fortsatt statsstödsgodkännande. Regeringen avser enligt propositionen att så snabbt som möjligt under mandatperioden få regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för alla typer av biodrivmedel, vilket innebär att förslag ska läggas senast 2017 i budgetpropositionen för 2018 och att nya regler ska träda i kraft senast i början av 2018.

Energiminister Ibrahim Baylan svarade den 27 mars 2015 på en interpellation (ip. 2014/15:310) om långsiktiga styrmedel för biodrivmedel. Han framhöll då bl.a. att regeringen har en tydlig och framtidsinriktad agenda för klimat- och energiområdet med en ambition om 100 procent förnybar energi på sikt. Han angav vidare i huvudsak att en viktig utgångspunkt är att kommande styrmedel för biodrivmedel ska vara långsiktiga, att långsiktigheten är en grundförutsättning för att industrin ska investera i ny teknik och anläggningar för avancerade biodrivmedel och att regeringen arbetar med att ta fram och förankra nya styrmedel som ger långsiktigt goda villkor för hållbara biodrivmedel och som även uppfyller EU:s statsstödsregler. Enligt vad utskottet fått veta pågår ett intensivt arbete inom Regeringskansliet med att ta fram förslag till sådana styrmedel.

Utskottet vill också lyfta fram att det även på EU-nivå har tagits initiativ till att främja omställningen till mer miljövänliga drivmedel bl.a. genom direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande arbete med att genomföra direktivet i svensk rätt.

Utskottet kan sammanfattningsvis med tillfredsställelse konstatera att frågan om en fossiloberoende fordonsflotta har hög prioritet för regeringen. Mot denna bakgrund och med hänvisning till pågående arbete finner inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta ytterligare initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2015/16:1935 (KD) yrkande 4, 2015/16:2124 (MP) yrkande 1, 2015/16:2249 (FP) yrkande 17, 2015/16:2371 (C) yrkandena 20, 21 och 34, 2015/16:3059 (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 5, 2015/16:3148 (KD) yrkande 2, 2015/16:3149 (KD) yrkande 26 och 2015/16:3208 (C) yrkandena 7 och 8.

EU:s infrastrukturdirektiv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om genomförandet av EU:s direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Utskottet hänvisar till pågående beredning inom Regeringskansliet.

Direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

För att angripa olika samhällsproblem såsom klimatförändringar och knapp tillgång på energi och resurser tog EU-kommissionen fram Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM (2010) 2020). I linje med strategin har vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (KOM (2011) 14) som ambition att minska oljeberoendet inom transportsektorn och fastställde målet med en 60-procentig minskning av transporternas växthusgasutsläpp till 2050. I vitboken aviserades även att kommissionen skulle ta fram en hållbar strategi för alternativa bränslen, vilket även omfattar en infrastruktur anpassad till detta och att utfärda riktlinjer och standarder för tankningsinfrastruktur.

I meddelandet om en europeisk strategi för alternativa bränslen (KOM (2013) 17) utvärderar EU-kommissionen de huvudsakliga alternativa bränslen som finns tillgängliga för att ersätta oljan och minska transporternas växthusgasutsläpp. Kommissionen framförde att bristen på infrastruktur för alternativa bränslen och gemensamma tekniska specifikationer för gränssnittet mellan fordon och infrastruktur är ett stort hinder för marknadsintroduktionen av och kundförtroendet för dessa bränslen. Kommissionen har därför tagit fram ett direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (2014/94/EU).

Centralt i direktivet är att varje medlemsstat ska upprätta ett nationellt handlingsprogram för utbyggnaden av infrastrukturen för alternativa bränslen som ska överlämnas till kommissionen senast den 18 november 2016. Handlingsprogrammen ska innehålla nationella syften och mål för utbyggnaden av laddnings- och tankstationer för olika typer av alternativa bränslen, såsom elektricitet, vätgas och naturgas, samt olika former av stödåtgärder. Avsikten med direktivet är att medlemsländernas strategier sammantaget och på lång sikt ska ge en säkerhet för privata och offentliga investeringar i fordons- och bränsleteknik samt infrastrukturuppbyggnad.

När det gäller de nationella målen ska medlemsstaterna se till att ett lämpligt antal laddningsstationer eller tankstationer installeras vid vissa årtal (2020 för laddningsstationer, 2020 alternativt 2025 för CNG-tankstationer och 2025 alternativt 2030 för LNG-tankstationer).

Direktivet är antaget, och medlemsstaterna ska ha genomfört det senast hösten 2016.

I promemorian Genomförande av direktivet 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (N2015/08127/MRT), som tagits fram inom Näringsdepartementet, föreslås hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen ska genomföras i svensk rätt. Genomförandet föreslås ske huvudsakligen genom en ny lag, benämnd lagen om infrastruktur för alternativa bränslen till transporter, med tillhörande förordning där de mer konkreta bestämmelserna införs. Vissa myndighetsföreskrifter förutses också behöva införas, men det lämnas inga förslag på sådana i denna promemoria. Förslagen föreslås träda i kraft den 18 november 2016. Vissa av bestämmelserna ska dock tillämpas endast på laddnings- och tankstationer som tas i bruk eller förnyas fr.o.m. den 18 november 2017. Promemorian var föremål för remissbehandling fram till den 4 februari 2016 och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Näringsdepartementet anordnade även ett remissmöte den 14 januari 2016.

Motionen

I motion 2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkande 3 framförs att EU:s infrastrukturdirektiv bör genomföras fullt ut redan den 31 december 2023. Motionärerna framhåller att det är Sveriges skyldighet som EU-medlem att genomföra direktivet, men det är också betydelsefullt för att styra bort transportsystemet från nuvarande ensidiga fossilberoende. I motionen pekar motionärerna på att genom att etablera konkurrerande infrastruktur bryts samtidigt låsningen vid bensin- och dieselmotorer och en reell konkurrensneutralitet mellan olika lösningar kan skapas. Motionärerna framhåller att det är särskilt angeläget att snabbt få fram lösningar för sjöfarten så att minskade utsläpp kan mötas även på andra sätt än genom övergång till relativt dyr lågsvavlig olja.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar att det även på EU-nivå har tagits initiativ till att främja omställningen till mer miljövänliga drivmedel bl.a. genom direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen. Syftet med direktivet är att bidra till en långsiktigt hållbar transportsektor genom att stödja uppbyggnaden av en infrastruktur för alternativa bränslen i EU och införandet av gemensamma tekniska specifikationer för denna. Utskottet har tagit del av promemorian Genomförande av direktivet 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, som tagits fram inom Näringsdepartementet och i vilken det föreslås hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Promemorian har nyligen varit föremål för remissbehandling och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte anledning att föregripa denna process och avstyrker därmed motion 2015/16:2124 (MP) yrkande 3.

Elvägar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om elvägar med hänvisning till pågående utvecklingsarbete.

Jämför reservation 2 (M, C, L, KD).

Motionerna

Ola Johansson (C) framhåller i motion 2015/16:1365 yrkande 2 att det finns ett ökat intresse för eldrift av vägtransporter med en rad intressanta forsknings- och utvecklingsinsatser.  Motionären anser därför att E6:an bör göras till elväg som första objekt i en övergripande skandinavisk satsning och att Trafikverket bör få i uppdrag att genomföra en sådan försöksverksamhet, förslagsvis mellan Helsingborg och Mölndal. I motionen anges att möjligheterna att tillföra laddningsstationer vid sidan av den nu aktuella satsningen med konduktiv överföring bör göras. Dessutom framhålls i motionen att prognosen på batterisidan är positiv.

Jessica Rosencrantz m.fl. (M) pekar i kommittémotion 2015/16:3058 yrkande 20 på att elektrifierade vägar är ett innovativt sätt att minska användningen av fossil energi i det svenska transportsystemet för tung trafik. Motionärerna framhåller att teknikerna för elvägar har utvecklats mycket de senaste fem åren och nu är så pass mogna att några av dem kan demonstreras och genomföras de närmaste åren. Vidare påminner motionärerna om att det för tillfället testas två olika tekniker, en vid Arlanda och en i Gävleborg, och framhåller att genom den här typen av tekniska innovationer kan vi utveckla och värna alla transportslag samtidigt som ett mer hållbart samhälle kan nås. Motionärerna menar därför att det är angeläget att regeringen prioriterar frågan om elektrifierade vägar och ser över möjligheterna att utöka försöksprojekten.

Utskottets ställningstagande

Omställningen av transportsektorn i en hållbar riktning är en av vår tids stora framtidsutmaningar. Att kunna bryta transportsektorns beroende av fossila bränslen och att främja teknikutveckling inom bl.a. eldrift är enligt trafikutskottets uppfattning avgörande för att transportsystemet ska kunna bli hållbart. Utskottet välkomnar därför att Trafikverket, Vinnova och Energimyndigheten samarbetar i Projektet elvägar. Syftet med projektet är att skapa ett kunskapsunderlag för beslut om eventuell fortsatt utveckling och genomförande av elvägar för tunga fordon (upp till 60 ton) i det svenska vägtransportsystemet. Detta ska leda fram till utveckling och tillämpning av kunskap och lösningar i samverkan mellan industri, akademi och myndigheter. För att få fram det önskade kunskapsunderlaget har två demonstrationsanläggningar baserade på två olika tekniker byggts och ska testas på var sin vägsträcka i Sverige. Trafikverket beslutade i samråd med Vinnova och Energimyndigheten i början av juni 2015 att Region Gävleborg och E-Road Arlanda ska få testa var sin lösning för elvägar. I närheten av Arlanda ska en teknik som innebär att en elskena i vägbanan driver och laddar fordonet under resan testas. Region Gävleborg ska utanför Sandviken testa en teknik som innebär att en strömavtagare på lastbilshyttens tak matar ner strömmen till en elhybridmotor i lastbilen. Försöken beräknas vara avslutade 2018. I december genomförde Region Gävleborg och dess entreprenör, Siemens, de första förberedande arbetena för demonstrationsanläggningen av elvägen utanför Sandviken på E16. Demonstrationsanläggningen beräknas stå klar för de första testerna i maj/juni 2016. Bygget av den andra teststräckan som genomförs av Rosersbergs Utvecklings AB (RUAB), utanför Arlanda påbörjas senare under 2016.

Vid ett besök i utskottet den 25 februari 2016 framförde företrädare för Elvägsprojektet att tekniken för elvägar finns och fungerar. Dock framhölls att det finns systemfrågor kvar att lösa, bl.a. frågor om investering, drift och underhåll samt ägande.

Mot bakgrund av pågående försöksverksamheter finner inte utskottet att det finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena. Utskottet avser dock att följa utvecklingen av elvägsprojekten med stort intresse. Motionerna 2015/16:1365 (C) yrkande 2 och 2015/16:3058 (M) yrkande 20 avstyrks därmed.

Tillhandahållande av förnybara bränslen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om en ändring i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel. Utskottet anser att kraven i lagen är väl avvägda och finner därför inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena.

Jämför reservation 3 (SD).

Bakgrund

Riksdagen beslutade i december 2005 att anta regeringens förslag till lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen (prop. 2005/06:16, bet. 2005/06:TU6, rskr. 2005/06:134). Lagen syftade till att öka tillgängligheten till förnybara drivmedel i hela Sverige, främst mot bakgrund av att tillgängligheten hade bedömts som ett av de största hindren mot en ökad användning av förnybara drivmedel.

I ett första steg berördes tankställen som säljer mer än 3 000 kubikmeter bensin eller diesel per år. Kraven innebar därefter en successiv skärpning, fram till 2009 när alla säljställen med en försäljningsvolym överstigande 1 000 kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle var skyldiga att tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. I juni 2014 beslutade riksdagen om att höja denna gräns för skyldigheten att tillhandahålla förnybara bränslen till 1 500 kubikmeter motorbränsle (prop. 2013/14:181, bet. 2013/14:TU13, rskr. 2013/14:301).

I pumplagen finns det möjlighet att få dispens från skyldigheten att tillhan-dahålla förnybara drivmedel.

Motionerna

I motion 2015/16:2013 av Mattias Bäckström Johansson (SD) konstateras att det drivmedel som ger minst miljöpåverkan, elenergi, inte inkluderas i förnybara drivmedel som kan tillhandahållas enligt den s.k. pumplagen. Motionären menar att detta borde vara självklart ur ett miljöperspektiv men även för att underlätta för de mindre aktörerna. Motionären pekar samtidigt på att pumplagen har bidragit till nedläggning av mackar på framför allt landsbygden.

Runar Filper och Jonas Millard (båda SD) konstaterar i motion 2015/16:2049 att förutsättningarna för att kunna bo och verka på svensk landsbygd försämrades när den s.k. pumplagen trädde i kraft 2006. Motionärerna framför att många serviceinrättningar av ekonomiska skäl har tvingats lägga ned sin verksamhet då de inte har haft råd att installera anläggningar med förnybara drivmedel. I motionen anges att tillhandahålla förnybara drivmedel är bra för fler och bättre miljöalternativ, men motionärerna anser inte att det ska vara påtvingat genom en lagstiftning som avsevärt försvårar för små näringsidkares överlevnad. Motionärerna yrkar därför att skyldigheten för bensinstationer och andra försäljningsställen att tillhandahålla förnybara drivmedel tas bort.

I partimotion 2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 33 konstateras att det inom EU finns gemensamma hålbarhetskriterier för förnybara bränslen. Motionärerna vill synliggöra de fossila bränslenas påverkan och vill därför att det införs gemensamma hållbarhetskriterier för fossila bränslen i EU. Vidare framförs i motionen att resultatet av hållbarhetskriterierna, som inkluderar bl.a. miljöpåverkan och växthusgasprestanda, bör synliggöras för konsumenten i form av en EU-gemensam märkning. Motionärerna anser att med en sådan märkning har konsumenten möjlighet att göra en rättvis jämförelse mellan förnybara och fossila alternativ. I motionen framförs vidare att med hållbarhetskriterierna som grund kan man införa en ursprungsmärkning av bränslet vid pumpen, och på så sätt kan konsumenten fatta ett medvetet beslut.

Utskottets ställningstagande

När det gäller åtgärder för att trygga tillgången till alternativa drivmedel vill utskottet inledningsvis påminna om att riksdagen våren 2010 tillkännagav att regeringen bör se över konsekvenserna av den s.k. pumplagen (bet. 2009/10:TU15, rskr. 2009/10:228). Utskottet uttalade i betänkandet att det är viktigt att en fortsatt utveckling av tillgången på förnybara drivmedel kan förenas med att även medborgarna i landets mest glesbefolkade delar ges ett rimligt utbud av drivmedelsstationer. Transportstyrelsen redovisade därefter i november 2011 ett regeringsuppdrag med förslag till ändringar i pumplagen.

Utskottet behandlade regeringens proposition 2013/14:181 om förslag till lag om ändring i lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel i betänkande 2013/14:TU13. Utskottet välkomnade att regeringen lämnat förslag som innebar att den administrativa bördan för bränsleförsäljare och myndigheter minskar samtidigt som förutsebarheten ökar genom att man i lagstiftningen drar gränsen för skyldigheten att tillhandahålla förnybara drivmedel vid 1 500 kubikmeter motorbränsle två kalenderår tidigare. Utskottet framförde även att det var positivt att dispenserna från pumplagens sista steg permanentas och att de får ges för så lång tid som behovet kvarstår.

I regeringens proposition Skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel (prop. 2005/06:16) framhöll regeringen att kravet att tillhandahålla förnybara drivmedel i möjligaste mån bör vara teknikneutralt i fråga om de drivmedel som ska främjas. Vidare angavs att definitionen bör vara så vid att alla nu tänkbara drivmedel som kan betecknas som förnybara omfattas. Regeringen framförde dock att ett viktigt undantag från definitionen borde göras och angav följande. Teoretiskt sett skulle tillhandahållandet av s.k. grön el medföra att lagens skyldigheter uppfylls om bränsleförsäljaren kan visa att elen verkligen härrör från en förnybar källa. Mot bakgrund av att syftet med lagstiftningen är att öka tillgängligheten av förnybara drivmedel och att marknaden för elbilar i princip är försumbar riskerar syftet att förfelas om skyldigheten att tillhandahålla ett förnybart drivmedel skulle kunna fullgöras enbart genom att tillhandahålla grön el.

Enligt utskottets mening är det viktigt att en fortsatt utveckling av tillgång på förnybara drivmedel kan förenas med att även medborgarna i landets mer glest befolkade delar ges ett rimligt utbud av sådana drivmedelsstationer. Utskottet anser att kraven i den s.k. pumplagen är väl avvägda och finner inte skäl att i dagsläget ta något initiativ med anledning av motionsförslagen. Motionerna 2015/16:2013 (SD) och 2015/16:2049 (SD) avstyrks därmed.

När det gäller motionsyrkandet om hållbarhetskriterier för fossila bränslen har miljö- och jordbruksutskottet tidigare hänvisat till bränslekvalitetsdirektivet och framfört att det kan vara lämpligare att hänvisa till krav på minskade utsläpp från fossila bränslen, snarare än hållbarhetskriterier (senast i bet. 2013/14:MJU20 och 2014/15:MJU13). Utskottet vill även peka på att enligt uppgift från Miljö- och energidepartementet pågår arbete på Energimyndigheten med att ta fram föreskrifter för att genomföra bränslekvalitetsdirektivet.

Utskottet finner inte skäl att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet och avstyrker således även motion 2015/16:2371 (C) yrkande 33.

Miljöbilar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om bl.a. främjande av miljöbilar. Utskottet hänvisar bl.a. till redan vidtagna åtgärder eller pågående arbete.

Motionerna

I motion 2015/16:920 av Rickard Nordin (C) yrkande 1 konstateras att de kommuner som genom åren har undantagit miljöbilar från parkeringsavgift har brutit mot lagen. Motionären pekar på att många bilister ser förmånerna som tunga skäl för att gå över till renare alternativ och framhåller att det är viktigt för att ställa om den svenska fordonsflottan. Motionären anser därför att lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. bör ändras. I yrkande 2 framförs att en poolbil ersätter minst fem bilar, minskar beroendet av egen bil och ökar möjligheterna för mer gång-, cykel-, och kollektivtrafik. Motionären pekar på att det i dag saknas möjlighet för kommuner att reservera parkering för bilpooler på gatumark. I motionen anges att detta förhindrar bilpoolsintroduktionen dels då det finns ont om p-platser (kvartersmark, tomtmark eller privat mark), dels att dessa ofta är mer undanskymda än p-platser på gatumark. Motionären framhåller att avsaknaden av en nationell definition av vad som är en bilpool omöjliggör för kommuner att reservera parkering för bilpooler på gatumark. Vidare pekar motionären på att Transportstyrelsen bad om ett sådant uppdrag i FFF-utredningens remissvar. Det är därför rimligt att ge dem det, då det både kan användas för att ge parkeringsförmåner, och för att sänka momsen på bilpooler så att de likställs med kollektivtrafik. 

Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) konstaterar i motion 2015/16:2124 yrkande 7 att i syfte att sänka kostnaderna och få ned miljöbelastningen har många kommuner, ensamma eller i grupp, utvecklat system för samordnad varudistribution till äldreboenden, skolor, förskolor osv. Motionärerna framför att det har gjort det möjligt att radikalt öka lastfaktorn och på så sätt minska antalet leveranser och därmed även miljöbelastningen. I motionen framförs att med tanke på de uppenbarligen mycket stora potentiella vinster – både samhällsekonomiskt och miljömässigt – som finns i en samordning av leveranser finns det skäl att överväga att ge kommuner möjlighet att införa krav på obligatorisk samordning av varudistribution inom delar av kommunen.

I partimotion 2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 26 framför motionärerna att det bör införas ett paket med regelförenklingar på kommunal nivå för att öka kommuners självbestämmande och främja miljövänliga och tysta transportalternativ. Motionärerna framför bl.a. att goda kommunikationer underlättar människors vardag och skapar förutsättningar för hållbar tillväxt i hela Sverige. Vidare anför motionärerna att transporter kan ha en negativ inverkan på miljön och att det i dag finns många föråldrade regler som hindrar lokala och regionala initiativ. Exempelvis menar motionärerna att det bör vara möjligt att ställa krav på varutransporter i tätorter och gratis miljöbilsparkeringar. I yrkande 28 konstaterar motionärerna att det enligt kommunallagen inte är möjligt för en kommun att favorisera miljöbilsägare med gratis parkeringsplatser. Motionärerna framför att detta bör ändras så att det i stället blir möjligt för kommuner att tillhandahålla gratis parkering för miljöbilar, eller särskilda parkeringsplatser för bilpooler eller elbilar.

I motion 2015/16:2456 av Göran Lindell och Helena Lindahl (båda C) framförs att Sverige ska arbeta för att få världens mest miljöanpassade buss- och lastbilspark och se över möjligheterna att införa en miljöfordonspremie för köp i Sverige av de mest miljövänliga bussarna och lastbilarna. I motionen framförs bl.a. att tunga transporter är en av våra återstående stora miljöutmaningar samtidigt som tillgången till konkurrenskraftiga och goda transporter är avgörande för företagsamhet, jobb och välfärd i Sverige. Motionärerna pekar på att det är viktigt att införa styrmedel som miljöriktade premier för att gynna de miljöbästa och energieffektiva lastbilarna.

Thomas Finnborg (M) pekar i motion 2015/16:2575 på att det bör genomföras en översyn av behovet av en långsiktig strategi för miljöklassificeringen av bilar. I motionen framförs bl.a. att det är långsiktigt ohållbart att en viss bilmodell kan miljöklassificeras ett år för att sedan förlora denna klassificering ett annat, utan att något annat än statens preferenser förändrats. Motionären framhåller att denna osäkerhet inte främjar konsumentbeteende mot mer miljövänliga inköp. I motionen pekas även på att det försvårar för företagsmarknaden som ofta anskaffar leasingbilar på flerårskontrakt för sina anställda.

I motion 2015/16:2721 yrkar Cecilia Widegren (M) att man bör se över möjligheterna att införa gröna registreringsskyltar för miljöbilar. Som skäl för yrkandet anges att det skulle tydliggöra variationerna av miljöbilar, visa på det goda exemplet, synliggöra det växande antalet miljöbilar och göra det lättare för bilägarna att få förmåner såsom gratis parkering.

I motion 2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 32 anförs att ett viktigt steg för att minska utsläppen och samtidigt öka mobiliteten är bilpooler. Konceptet växer, och fler och fler nyttjar denna tjänst. I dag finns det dock ingen juridisk definition av begreppet bilpool. Det leder till att kommuner inte kan skapa parkeringsytor för bilpoolsbilar eftersom kommunen inte kan tilldela platser till fristående bolag. Därmed bör regeringen få i uppdrag att ta fram en juridisk definition av bilpool för att öka tillgängligheten för bilpoolsbilar.

I motion 2015/16:3115 av Markus Wiechel (SD) framförs i yrkande 3 att elbilar bör få kostnadsfri parkering i hela landet. Motionären anför bl.a. att utvecklingen av elbilar förbättras och att det går snabbast i områden där förutsättningarna att äga en elbil är mycket goda.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motionsyrkandena om särskilda parkeringsplatser eller avgifter för bl.a. elbilar kan utskottet konstatera att parkeringsbestämmelser kan vara ett effektivt medel för att påverka stadstrafikens utveckling och trafikens konsekvenser på människor och miljö. Utskottet vill vidare lyfta fram att Utredningen om fossilfrihet på väg bl.a. har föreslagit beskattning av p-platser i städerna och krav på att laddplatser ska ingå när parkeringar byggs ut. Enligt vad utskottet har erfarit bereds utredningens förslag för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet vill vidare peka på att bestämmelserna i lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. avser kommuners rätt att ta ut avgift. Föreskrifter om skyldighet att betala för parkering meddelas i allmänhet genom lokala trafikföreskrifter. Enligt 10 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) kan det genom lokala trafikföreskrifter meddelas särskilda trafikregler. De särskilda trafikreglerna får enligt andra stycket 17:e punkten samma paragraf bl.a. avse avgiftsplikt för parkering. Av 10 kap. 2 § trafikförordningen framgår att föreskrifter om avgiftsplikt får avse ett visst eller vissa fordonsslag. Vilka slag fordonen är indelade i framgår av 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. ”Miljöbil” är inte ett slag av fordon enligt 2 § lagen om vägtrafikdefinitioner. Sedan 2011 är det dock möjligt för kommuner att reservera laddplatser och/eller parkeringsplatser för elbilar och laddhybrider. Utskottet vill även lyfta fram att Stockholm Parkering har infört avgiftsfri parkering för supermiljöbilar på alla bolagets besöksparkeringar som finns utomhus (detta gäller med andra ord inte i p-hus eller garage). Totalt rör det sig om drygt 10 000 bilplatser.

När det gäller motionsyrkandet om gröna registreringsskyltar för miljöbilar kan utskottet konstatera att det är Transportstyrelsen som ansvarar för frågor om utformningen av registreringsskyltar. Utskottet bedömer att myndigheten är väl skickad att ta ansvar för fordonsskyltars utformning och anser inte att färgen på skyltarna är en fråga för riksdagen att närmare besluta om. Utskottet vill i sammanhanget även peka på att svenska registreringsskyltar har fått ett något justerat utseende sedan den 1 januari 2014 för att de skylttyper som krävs i dagens trafik ska finnas.

Utskottet vill gärna framhålla att bilpooler är ett exempel på en lösning som kan ha positiva effekter både för den enskilde och för samhället. Utskottet ser därför positivt på framväxten av bilpooler och har med tillfredsställelse tagit del av att det i dag finns bilpooler på ett femtiotal orter i Sverige och att det i allt fler städer finns företag som driver bilpooler kommersiellt. Utskottet vill påminna om regeringens satsning på särskilda stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för att en större andel av transporterna i städer ska ske med kollektivtrafik, cykel eller gång och hållbara transporter. Statlig medfinansiering om maximalt 50 procent kan komma i fråga för lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i städer. Såvitt utskottet erfar skulle t.ex. bilpooler eller andra åtgärder kunna vara en del i en sådan motprestation som kan bidra till minskad biltrafik och därigenom bättre stadsmiljö och mindre trängsel.

Utskottet välkomnar även det nya stöd till eldrivna bussar som regeringen har infört från 2016. Under 2016 är premien 50 miljoner kronor, och för åren 2017–2019 är den 100 miljoner kronor per år. Utskottet kan liksom regeringen konstatera att eldrivna bussar ger mindre klimatutsläpp och mindre buller och frigör biodrivmedel till andra tunga fordon som är svårare att elektrifiera.

Utskottet ser vidare mycket positivt på det arbete som bedrivs i kommunerna med att samordna varudistributionen till kommunernas verksamhet.

Med hänsyn till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2015/16:920 (C) yrkandena 1 och 2, 2015/16:2124 (MP) yrkande 7, 2015/16:2371 (C) yrkandena 26 och 28, 2015/16:2456 (C), 2015/16:2575 (M), 2015/16:2721 (M), 2015/16:3059 (M, C, FP, KD) yrkande 32 och 2015/16:3115 (SD) yrkande 3.

Främjande av elfordon

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen. Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att främja elfordon.

Jämför reservation 4 (M, C, L, KD).

Motionerna

Johan Büser (S) pekar i motion 2015/16:2196 på att trots elbilens potential att på längre sikt ersätta diesel- och bensinbilar går elbilsförsäljningen i Sverige trögt. Motionären framhåller att de satsningar som regeringen har aviserat på bl.a. solceller, elbilar och elbussar är historiska och en bra start. I motionen anges dock att om regeringens mål om en fossilfri fordonsflotta ska bli verklighet 2030 kommer det att behövas fler initiativ från politiken. Motionären understryker behovet av fler elfordon men pekar samtidigt bl.a. på att elbilen är dyrare än ett motsvarande fordon med fossil förbränningsmotor och på att det krävs fler laddstolpar.

I partimotion 2015/16:2249 yrkande 13 framför Jan Björklund m.fl. (FP) att staten bör stimulera en utbyggnad av laddinfrastruktur. Motionärerna konstaterar att den största utmaningen när det gäller att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen är transportsektorn. Motionärerna pekar på att transportsektorn bidrar med den största nationella påverkan på klimatet, och här finns också det största beroendet av import av energiråvara såsom rysk olja. Motionärerna anser att det behövs en bättre infrastruktur för att främja en fossilfri fordonsflotta och att det är rimligt att staten står för en del av dessa investeringar.

Anders W Jonsson m.fl. (C) framhåller i partimotion 2015/16:2371 yrkande 22 att de som en del i målet om en fossiloberoende fordonsflotta vill främja utvecklingen av eldrivna fordon genom att sätta upp långsiktiga regler för marknaden. Motionärerna yrkar därför att det införs en nationell strategi med tydliga mål för elfordon.

Solveig Zander (C) pekar i motion 2015/16:2372 på att omställningen måste gå snabbare för att vi ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Motionären framför att elfordon är en viktig nyckel för att få tystare och utsläppsfria transporter. I motionen anges vidare att Sverige behöver sätta ett högt och tydligt mål där åtgärderna framgår så att privat och offentlig sektor får en tydlig inriktning och kompetensstöd och vågar investera för framtiden. För att få fart på omställning och innovation i Sverige anser motionären att det bör tas fram en nationell strategi för elfordon och laddningsinfrastruktur.

I motion 2015/16:2669 av Cecilia Widegren (M) yrkas att man bör se över möjligheten att göra E20 mellan Stockholm och Göteborg till projektväg för laddstolpar. I motionen framhålls att det är i transportsektorn som de stora vinsterna i form av mindre utsläpp kan göras samtidigt som goda kommunikationer och god infrastruktur är väldigt viktigt för Sveriges ekonomi. Motionären pekar på att en fungerande och miljövänlig infrastruktur för vägtransporter är oerhört viktigt för Sveriges framtida konkurrenskraft. I motionen anges att utvecklingen av eldrivna bilar måste testas i praktiken utanför storstäderna och på längre sträckor än vad som görs i dag.

I motion 2015/16:3115 av Markus Wiechel (SD) konstaterar motionären att en större övergång till att använda elbilar är att föredra. I motionen framförs därför att staten bör öka incitamenten för att köra elbil. I motionen anges att laddinfrastrukturen avgör elfordonens framtid och måste bli bättre. I yrkande 1 vill motionären därför se en statlig satsning på infrastruktur för elbilar. I yrkande 2 framförs att elbilar tills vidare bör få tillgång till bussfiler. Motionären anför bl.a. att utvecklingen av elbilar förbättras och att det går snabbast i områden där förutsättningarna att äga en elbil är mycket goda. I yrkande 5 framför motionären att regeringen bör få i uppdrag att snarast se över möjligheten att införa projekt som kan förbättra möjligheten att använda elfordon. I yrkande 6 framförs vidare att det bör underlättas för privatpersoner att uppföra laddstolpar. Motionären konstaterar att det skulle kunna vara en viktig del i att försöka få fler att vilja använda sig av elfordon.

Utskottets ställningstagande

Omställningen av transportsektorn i en hållbar riktning kommer att vara en av våra stora framtidsutmaningar. Att kunna bryta transportsektorns beroende av fossila bränslen och att främja teknikutveckling inom bl.a. eldrift är enligt trafikutskottets uppfattning avgörande för att transportsystemet ska kunna bli hållbart.

Av Trafikanalys rapport Uppföljning av de transportpolitiska målen (2015:7) har antalet rena elfordon i nybilsförsäljningen ökat markant. Elbilsförsäljningen ökade till 1 266 fordon under året, vilket var nästan tre gånger så många som under 2013. Även elhybrider och laddhybrider ökade bland de nyregistrerade personbilarna. Utskottet ser med tillfredsställelse på utvecklingen.

Utskottet välkomnar det arbete som pågår för att vidare främja elfordon och vill bl.a. lyfta fram att det på Energimyndigheten sedan 2011 och fram till 2017 pågår ett demonstrationsprogram för elfordon. Programmet ska ur ett användarperspektiv identifiera och om möjligt undanröja barriärer för en storskalig introduktion av elfordon på den svenska marknaden. Demonstrationsprogrammet har sedan starten gett stöd till ett antal varierande projekt, både till storlek och inriktning. Utskottet vill också peka på att Energimyndigheten även gör insatser för småskalig elproduktion för att möjliggöra investeringar i egen- och närproducerad el för privatpersoner, samhälle och verksamheter. Ett exempel är utvecklingen av en småskalig hybridlösning för att använda sol- och vindkraft för att ladda elbilar under parkering. Projektet har nått stora framsteg både i klimat- och miljöanpassning av konstruktionen och i att sänka tillverkningskostnaderna.

Utskottet vill även lyfta fram de satsningar som regeringen har gjort för att främja elbilar. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2016 bl.a. att anslaget för den s.k. supermiljöbilspremien skulle höjas med 132 miljoner kronor för innevarande budgetår. Nästa år ökas anslaget med 94 miljoner kronor till sammanlagt 309 miljoner kronor. Regeringen framför att reglerna vässas fr.o.m. 2016 för att ytterligare stimulera köp av rena bilar. Då halveras premien för laddhybrider – som kombinerar eldrift med bensin eller diesel – till förmån för rena elbilar som får en oförändrad premie. Av budgetpropositionen för 2016 framgår också att en ny premie för att stötta marknadsintroduktionen av eldrivna bussar införs från 2016. Under 2016 är premien 50 miljoner kronor och för åren 2017–2019 är den 100 miljoner kronor per år.

I den statliga utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) som presenterades i december 2013 ägnades ett kapitel (kap. 11) åt eldrivna vägtransporter. Bland annat föreslogs ett statligt bidrag till installation av laddinfrastruktur. Utredningens förslag var ute på remiss under våren 2014. I allianspartiernas gemensamma budgetförslag för 2015, som riksdagen ställde sig bakom i december 2014, återfanns ett nytt anslag inom utgiftsområde 21 Energi till ett stöd för investeringar i laddinfrastruktur. Anslaget omfattade 75 miljoner kronor under 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 21, bet. 2014/15:NU3). I vårändringsbudgeten för 2015 föreslog regeringen sedermera att de medel som hade avsatts skulle föras över till ett nytt ramanslag (1:18 Klimatinvesteringar i kommuner och regioner) inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som får användas för klimatinvesteringar i kommuner och regioner, inklusive installation av laddinfrastruktur för elfordon (prop. 2014/15:99). I vårändringsbudgeten för 2015 föreslog regeringen även en förstärkning av det nya anslaget med 125 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att anslaget ökas ytterligare med 475 miljoner kronor per år 2016–2018 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 20). I mitten av september 2015 gick tiden ut för det första tillfället att söka medel inom ramen för det som populärt betecknas Klimatklivet. Den ansvariga myndigheten Naturvårdsverket redovisade att totalt 434 ansökningar hade kommit in och att summan av ansökningarna uppgick till drygt 887 miljoner kronor. Bland de ansökningar som kom in under den första ansökningsomgången finns många som syftar till att utveckla laddinfrastruktur för elbilar. Utskottet välkomnar detta.

Den ovan nämnda utredningen Fossilfrihet på väg slår vidare fast att den inte har identifierat några tydliga hinder i lagstiftningen för utbyggnaden av laddinfrastruktur för lättare fordon. Däremot kan det finnas behov av att via lagstiftning ställa krav på att exempelvis nya parkeringsplatser ska förberedas för laddinfrastruktur.

Mot bakgrund av pågående arbete finner utskottet att det saknas skäl för riksdagen att ta ytterligare initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2015/16:2196 (S), 2015/16:2249 (FP) yrkande 13, 2015/16:2371 (C) yrkande 22, 2015/16:2372 (C), 2015/16:2669 (M) och 2015/16:3115 (SD) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Forskning och utveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om forskning och utveckling inom transportområdet. Utskottet framhåller att det ser mycket positivt på den forskning som bedrivs för att minska transportsektorns klimatpåverkan.

Jämför reservation 5 (M, C, L, KD).

Motionerna

I motion 2015/16:353 av Helene Petersson i Stockaryd (S) framhålls att miljöfrågorna står högt på agendan både i Sverige och internationellt. Vidare pekar motionären på att åkerinäringen är en förutsättning för en stor del av företagandet och handeln, för arbetstillfällen och för tillväxt i hela landet. I motionen anges därför att det är viktigt att utvecklingen går snabbt framåt även för den tunga trafiken. Motionären anser att regeringen och riksdagen bör uppmuntra och stödja mer forskning på transportsidan för att minska bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen för den tunga trafiken.

Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) pekar i kommittémotion 2015/16:3059 yrkande 6 på vikten av att främja teknikutveckling och att det krävs ytterligare insatser inom transportsystemet för att nå ett hållbart samhälle. Motionärerna framför vidare att genom ett gott näringsklimat, forskning och effektiva styrmedel öppnas nya möjligheter, t.ex. nya drivmedel, infrastruktur och elektrifiering, som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och öppna nya exportmöjligheter.

Utskottets ställningstagande

Många av utmaningarna på transportområdet är starkt beroende av en framgångsrik utveckling när det gäller forskning och utveckling. Utveckling av ny teknik och nya tjänster ökar möjligheterna att uppnå klimat-, energi- och miljöpolitiska mål väsentligt, och stöd till forskning och innovation är därför enligt utskottets mening av stor betydelse. Utskottet instämmer med motionärerna i att utöver att forskning och utveckling kan bidra till att lösa klimat- och energipolitiska utmaningar kan innovationer på detta område bidra till att stärka Sveriges position som framgångsrik exportör av både miljösmart teknik och miljösmarta tjänster. Utskottet välkomnar därför att regeringen våren 2015 tillsatte analysgruppen Grön omställning. Analysgruppen ska i sitt arbete utgå från visionerna om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och ett koldioxidneutralt Sverige 2050 samt beskriva vilka politiska och marknadsmässiga förändringar som är nödvändiga för att förverkliga dessa. Arbetet spänner över flera av regeringens ansvarsområden, t.ex. miljö, energi, klimat, samhällsekonomi och internationellt samarbete. Analysgruppens uppgift blir att analysera problemområden och komma med idéer för att i nästa steg skissa på konkreta förslag som regeringen kan omvandla till politik som kan tas beslut om i riksdagen.

Utskottet anser även att det är mycket positivt att Energimyndigheten finansierar flera stora projekt där hela kedjan ingår, från odling av råvaror för biodrivmedel till användning av nya bränslen. Myndigheten bidrar bl.a. till forskningsprogrammet Förnybara drivmedel och system i samverkan med Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel. Programmet ska bidra med analyser som kan ligga till grund för vetenskapligt underbyggt beslutsstöd och ökad systemförståelse hos politiker, myndigheter, industri och andra organisationer i frågor om förnybara drivmedel.

Vidare vill utskottet lyfta fram att Energimyndigheten gör insatser inom transportområdet på två huvudområden: hållbar teknikutveckling för fordon samt utveckling av förnybara drivmedel. I området hållbar teknikutveckling för fordon ingår forskning, utveckling och demonstration av nya typer av energieffektiva fordon och fordon med el- och hybriddrift. Stor vikt läggs även vid ökad energieffektivitet genom minskad vikt i fordon, minskat luftmotstånd och minskade förluster i drivlinan. Syftet med Energimyndighetens satsningar på forskning och utveckling inom förnybara drivmedel är att utveckla produktionstekniker som möjliggör en uthållig produktion av drivmedel som också är kostnadseffektiva.

Utskottet har även tagit del av att det på Energimyndigheten pågår samarbeten inom ramen för flera bilaterala avtal som Sverige ingått. Under året har exempelvis flera aktiviteter genomförts inom samarbetet med Kina. Inom programmet Internationell samverkan för miljöinnovationer – Energi i Kina (SMEK), som genomförs i samverkan med Vinnova, har bl.a. ett projekt om svensk biokombinatteknik för produktion av el, värme och pellets i Jilinprovinsen i Kina beviljats stöd. Ett exempel på bilateralt samarbete som genomförs av Energimyndigheten är den demonstrationsanläggning för biogasproduktion som nu uppförs i Hainan i Kina. Demonstrationsanläggningen är den största i sitt slag i Kina och ska producera biogas som fordonsbränsle. Svenska teknikleveranser har skett inom projektet, vilket visar att svenska satsningar kan fungera som brygga för att främja svensk miljöteknikexport.

Med hänvisning till pågående arbete finner inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att ta ytterligare initiativ med anledning av motionsförslagen.  Utskottet avstyrker därmed motionerna 2015/16:353 (S) och 2015/16:3059 (M, C, FP, KD) yrkande 6.

Sjöfart

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen mot bakgrund av pågående arbete.

Jämför reservationerna 6 (M, C, L) och 7 (V).

Motionerna

Emma Wallrup m.fl. (V) pekar i kommittémotion 2015/16:188 yrkande 3 på att om sjöfartens goda miljöpotential fullt ut ska utnyttjas måste utsläppen bli renare. Motionärerna framhåller att en långsiktigt hållbar sjöfart på sikt måste byta ut bunkeroljan mot förnybara drivmedel som t.ex. biogas. I motionen yrkas därför att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder samt en nationell målsättning för att öka andelen icke fossila drivmedel inom sjöfarten.

I partimotion 2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 18 konstateras att utsläppen från sjöfarten behöver minska och att en förutsättning för att klara en omställning är internationell påverkan, samarbete och strategier. Motionärerna framhåller att energianvändningen behöver effektiviseras och klimatpåverkan minskas. I motionen anges att ett nästa steg är att sjöfarten inkluderas i handelssystemet med utsläppsrätter. Motionärerna anser att alla transporter ska stå för den fulla kostnaden av sin miljöpåverkan och att användandet av förnybara drivmedel till sjöss behöver öka kraftigt.

Jessica Rosencrantz m.fl. (M) pekar i kommittémotion 2015/16:3058 yrkande 18 på att sjöfarten är ett förhållandevis hållbart transportslag men att det behövs fler åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan. Motionärerna framhåller dock att det är viktigt att dessa åtgärder inte blir en extra pålaga för svensk sjöfartsnäring och därmed leder till en försämrad konkurrenskraft. I motionen anges att det är viktigt att arbeta för en infrastruktur som stödjer en mer miljövänlig sjöfart, som exempelvis användandet av flytande naturgas och metanol samt elanslutning i hamnar.

I kommittémotion 2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 16 framförs att förutsättningarna för en ökad användning av klimateffektiva drivmedel inom sjöfarten bör utredas. Motionärerna pekar bl.a. på att sjöfarten är en relativt miljövänlig transportform med en stor potential att ytterligare minska sin miljö- och klimatpåverkan. Vidare framhåller motionärerna att svensk sjöfartstradition är förknippad med hög sjösäkerhet och miljömedvetenhet och därför kan påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten bl.a. när det gäller klimatpåverkan.

Utskottets ställningstagande

Sverige ska ha en kvalitetssjöfart som tar ansvar för miljön. Utskottet konstaterar att Sverige ligger i framkant när det gäller miljöförbättringar och ser att den höga miljöprofilen kan utgöra ett gott varumärke för den svenska sjöfarten och stärka dess konkurrenskraft. Utskottet konstaterar samtidigt att sjöfartens utsläpp till luften påverkar möjligheterna att nå flera av de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit, bl.a. Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft.

Sjöfartsnäringens internationella karaktär tillsammans med det faktum att de flesta ämnen som släpps ut i luften transporteras långa sträckor gör att nationella åtgärder inte räcker. Internationella beslut är därför avgörande för att minska sjöfartens utsläpp till luft och vatten. Sverige är av tradition ett föregångsland på miljöområdet, och utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att aktivt driva frågor för att inom ramen för det internationella samarbetet fortsätta förbättra såväl havs- som landmiljöer.

Utskottet välkomnar att regeringen i augusti 2015 presenterade en maritim strategi som syftar till att ta ett helhetsgrepp om maritima näringar och bidra till att skapa konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Strategin inkluderar utöver sjöfarten även andra näringar, bl.a. fiske, maritim tillverkningsindustri, energi och turism.

Av regeringens budgetproposition för 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 22) framgår att kommande sjöfartsinitiativ bl.a. syftar till att stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft. En stärkt svensk sjöfart är ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader och bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn.

Utskottet vill även peka på att regeringen också har tillstyrkt ett antal projekt som syftar till att öka sjöfartens användning av LNG för medel från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Vidare har landström för fartyg nedsatt energiskattesats t.o.m. 2020 till följd av ett rådsbeslut i juni 2014 efter att Sverige ansökt om fortsatt nedsatt energiskatt för landström i enlighet med bestämmelserna i energiskattedirektivet.

Utskottet välkomnar även Föreningen Svensk Sjöfarts initiativ att i juni 2015 ha tagit fram en klimatfärdplan för svensk sjöfart som inlaga till regeringens utredning Klimatfärdplan 2050. I klimatfärdplanen anges bl.a. som delmål att CO2-utsläppen per transportarbete ska minska med 30 procent år 2030 jämfört med 2010 och att utsläppen av CO2 ska elimineras till 2050.

Mot bakgrund av pågående arbete finner utskottet att det saknas skäl för riksdagen att ta ytterligare initiativ med anledning av motionsförslagen. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2015/16:188 (V) yrkande 3, 2015/16:2370 (C) yrkande 18, 2015/16:3058 (M) yrkande 18 och 2015/16:3208 (C) yrkande 16.

Luftfart

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen att den bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel inom luftfarten. Riksdagen tillstyrker därmed helt eller delvis motionsförslag om biodrivmedel i luftfarten.

Jämför reservation 8 (S, MP, V).

Utskottets rapport Framtidens flyg

Utskottet har under förra riksmötet, med hjälp av utskottsavdelningens forsknings- och utvärderingssekretariatet, låtit ta fram en studie om framtidens flyg, avgränsad till civilt flyg (2013/14:RFR16). Av rapporten framgår att det finns tekniska och operativa lösningar för ett framtida hållbart flyg. Det pågår effektiviseringar såväl inom ramen för etablerade tekniker och metoder som med hjälp av mer radikala lösningar. Rapporten visar att tekniska och flygoperativa åtgärder kan komplettera varandra. I rapporten framförs att hindren för att införa ny teknik är stora och att det tar tid att utveckla ny flygteknik. Höga säkerhetskrav gör att ny teknik måste prövas under en lång tid innan den kan certifieras. Flygplan, motorer och bränsle har utvecklats tillsammans och är beroende av varandra. Flygmarknaden är till sin natur en global marknad, och alla flygplan ska i princip kunna tanka och landa överallt, vilket skapar långa omställningstider. Stora investeringskostnader och hård konkurrens leder dessutom till en försiktighet hos aktörer som investerar i ny flygteknik. De praktiska och ekonomiska hindren är alltså omfattande och gör att många tror på förbättringar inom ramen för etablerad teknik snarare än en mer språngartad utveckling.

Det finns bättre möjligheter att åstadkomma mer omfattande miljöförbättringar genom teknisk utveckling av flygplan och motorer än genom flygoperativa åtgärder. Det innebär dock inte att man ska avstå från att genomföra effektiviseringar inom det flygoperativa området.

I rapporten framförs även att internationellt samarbete och långsiktighet är den bästa grunden för ett hållbart framtida flyg. Snabba förändringar bedöms vara ovälkomna i en sektor som redan karakteriseras av stor osäkerhet. Nationella regler bedöms inte ha någon mer betydande inverkan på det globala flyget.

Motionerna

I partimotion 2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 31 (i denna del) konstaterar motionärerna att flyget knyter ihop orter och länder samt möjliggör för företagande och boende i hela landet. Motionärerna påminner även om att flyget står för en mindre del av Sveriges utsläpp av växthusgaser och att flygplanen blir alltmer energieffektiva. I motionen framförs att flyget bör bära sin miljökostnader och på så sätt stimuleras till energieffektivisering och framställning av förnybara bränslen. I motionen framförs därför att forskning och utveckling av biodrivmedel för flygindustrin bör främjas.

Jessica Rosencrantz m.fl. (M) pekar i kommittémotion 2015/16:3058 yrkande 12 på att Sverige är det land i Europa som har längst mellan landsändarna, vilket gör flygförbindelser nödvändiga. Motionärerna framför att de i stället för flygskatt som regeringen föreslagit tror på nya lösningar såsom biobränsle till flyg. I motionen framhålls att det finns bioflygbränsle tillverkat på använd frityrolja som reducerar koldioxidutsläppet med minst 80 procent i jämförelse med samma mängd fossilt jetbränsle. Motionärerna lyfter fram att Sverige har visat att en ekonomisk tillväxt inte per automatik behöver leda till ökade utsläpp av växthusgaser, utan att det tvärtom kan leda till en minskning. I motionen yrkas därför på att regeringen verkar för ett ökat användande av biodrivmedel för flyg.

I kommittémotion 2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 34 framhålls att motionärerna vill arbeta för att transportslagen ska vara så klimatsmarta som möjligt. Motionärerna pekar på att fler och fler flygbolag ansluter sig till Fly Green Fund som Sky NRG skapat och ger företag och organisationer möjlighet att vara med och minska sin klimatpåverkan genom flygningar med bioflygbränsle. Motionärerna anser att det är en mycket positiv utveckling och att fossilfria bränslen bör användas för flyg i Sverige.

Utskottets ställningstagande

Sverige är ett glest befolkat land och också det land i Europa som har längst mellan landsändarna, vilket innebär att en väl fungerande luftfart är en nödvändighet för såväl tillväxt som utveckling. Näringslivet är beroende av fungerande transporter, och även privatpersoner har behov av att kunna resa såväl inom landet som till andra länder. Utskottet vill samtidigt även framhålla betydelsen av en hållbar luftfart med minskad miljöpåverkan som också bidrar till kampen mot klimatförändringarna. Utskottet har tagit del av uppgifter från Trafikanalys om att inrikesflyget har över flera år uppvisat ett starkt energieffektiviseringsarbete som bl.a. kan hänföras till rakare flygvägar och ökad användning av gröna inflygningar. Nya, effektivare flygplanskonstruktioner har också bidragit till utvecklingen. Trafikanalys framhåller samtidigt att det däremot inte har gjorts mycket för att bryta beroendet av fossila bränslen inom luftfartens område. Trafikanalys pekar dock på att under 2014 planerades genomförandet av några mindre försök med inblandning av biodrivmedel, och i juni 2014 invigdes Europas första tankstation för bioflygbränsle på kommunalt ägda Karlstad flygplats (Karlstad Airport 2014). Leveranserna av biodrivmedel till flyg är dock så begränsade att det enligt Trafikanalys inte går att följa dem i den officiella energistatistiken.

Utskottet vill understryka att straffskatter i form av den flygskatt regeringen aviserat inte är rätt väg att gå för att minska luftfartens klimatpåverkan. Utskottet anser att det är en skatt på mobilitet som skadar Sveriges konkurrenskraft. Utskottet vill särskilt peka på att både Danmark och Holland har infört en flygskatt för att därefter avskaffa den eftersom de samhällsekonomiska konsekvenserna var mycket negativa. Utskottet anser i stället att rätt väg att gå är nya lösningar såsom biodrivmedel till flyg. Utskottet har bl.a. tagit del av att det finns biodrivmedel till luftfart tillverkat av använd frityrolja som reducerar koldioxidutsläppet med minst 80 procent i jämförelse med samma mängd fossilt jetbränsle. Utskottet anser det mycket positivt att Sverige internationellt har varit ett föregångsland vad avser introduktionen av biobränslen, i synnerhet inom vägtransportområdet och värmesektorn. Sverige har även visat att ekonomisk tillväxt inte per automatik behöver leda till ökade utsläpp av växthusgaser, utan att det tvärtom kan leda till en minskning. En stor del av denna frikoppling kan förklaras av en utfasning av fossila bränslen till förmån för biobränslen.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den bör verka för ett ökat användande av biodrivmedel i luftfarten. Detta innebär att utskottet tillstyrker motionerna 2015/16:3058 (M) yrkande 12 och 2015/16:3148 (KD) yrkande 34 samt delvis motionen 2015/16:2371 (C) yrkande 31 (i denna del).

Reservationer

1.	Målet om en fossiloberoende fordonsflotta, punkt 1 (M, C, L, KD)
	av Jessica Rosencrantz (M), Edward Riedl (M), Sten Bergheden (M), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Christina Örnebjär (L) och Robert Halef (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) yrkandena 4 och 5,

bifaller delvis motionerna

2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 4,

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 17,

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 2,

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 26 och

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 7 och

avslår motionerna

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP) yrkande 1,

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkandena 20, 21 och 34 samt

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 8.

Ställningstagande

Vi vill inledningsvis framhålla att omställningen till ett långsiktigt hållbart transportsystem är en av de största utmaningarna som transportpolitiken står inför. Alliansregeringen vidtog därför ett antal åtgärder, inom flera områden, för att bryta Sveriges beroende av fossila bränslen inom transportsektorn och för att främja en fossiloberoende fordonsflotta, och vi kan redan se resultaten av dessa. Vägtransporternas utsläpp minskar, nya bilars utsläpp har minskat rejält och andelen förnybara drivmedel har ökat kraftigt. Under Alliansens tid i regeringsställning ökade andelen förnybart i transportsektorn nära fyra gånger, och målet om att nå 10 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020 uppnåddes med råge. Dock anser vi att det måste till fler insatser för att nå Sveriges långsiktiga klimat- och energimål. Vi vill minska transporternas klimatpåverkan genom mer förnybara drivmedel, hög klimatprestanda hos såväl fordon som drivmedel och effektivare transporter.

Vi anser att det krävs långsiktiga och effektiva mål och styrmedel för en ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda och eldrift samt för effektivare transporter. I Alliansen vill vi se långsiktiga styrmedel som på ett förutsägbart sätt ökar andelen förnybart i transportsektorn. Att främja teknikutveckling inom detta område är avgörande för vår möjlighet att nå ett hållbart transportsystem. Sverige ska minska utsläppen från transporterna och bryta beroendet av fossila drivmedel.

I Alliansen anser vi att en ökad mobilitet går att förena med minskade utsläpp. Människor kommer att fortsätta efterfråga resande, därför är det viktigt att utveckla transportsystemet i en hållbar riktning. Biodrivmedel kan användas för att ersätta fossila drivmedel i såväl vägtrafik som luft- och sjöfart. Sverige är och ska vara ett grönt föregångsland. De klimat- och miljöutmaningar som vårt samhälle står inför vill Alliansen möta med åtgärder som bygger på kunskap, på bästa tillgängliga teknik och på vad som är samhällsekonomiskt effektivt. På så sätt ger våra åtgärder största möjliga resultat för miljön.

Tillväxt är en förutsättning för att vi ska kunna komma till rätta med världens utmaningar på miljö- och klimatområdet. Klimathotet möts bäst genom effektiva och teknikneutrala styrmedel som bidrar till både teknikutveckling, förändrat beteende och en ökad användning av mer hållbara lösningar. Den som förorenar ska betala för sig. Grunden i vår klimatpolitik är principen om ett pris på koldioxid. Den långsiktiga vision som Alliansen sedan tidigare antagit är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Sedan dess har Miljömålsberedningen ytterligare vässat ambitionerna med målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045, och våra partier har ställt sig bakom detta. För att uppnå detta mål kommer delmålet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 att vara oerhört viktigt. Det är därför viktigt att regeringen omgående ger besked om vilka styrmedel som ska gälla.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.	Elvägar, punkt 3 (M, C, L, KD)
	av Jessica Rosencrantz (M), Edward Riedl (M), Sten Bergheden (M), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Christina Örnebjär (L) och Robert Halef (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3058 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 20 och

avslår motion

2015/16:1365 av Ola Johansson (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill framhålla vikten av att regeringen prioriterar frågan om elektrifierade vägar. Elektrifierade vägar är ett innovativt sätt att minska användningen av fossil energi i det svenska transportsystemet inte minst för tung trafik. Trafikverket driver tillsammans med Vinnova och Energimyndigheten ett projekt för att utveckla, demonstrera och utvärdera elvägar: Projekt elvägar är den största pågående förkommersiella upphandlingen i Europa. Genom detta projekt är Sverige ett av de länder i världen som har kommit längst med att utveckla tekniken för elvägar. Via projektet testas två olika tekniker, en vid Arlanda där man använder sig av en elskena i vägbanan som driver och laddar fordonet under resan, och en i Gävleborg där en strömavtagare på lastbilens tak matar ned strömmen till lastbilens hybridmotor. Vid ett besök i utskottet den 25 februari 2016 framförde företrädare för elvägsprojektet att tekniken för elvägar finns och fungerar. Vidare framhölls att Sverige ligger i framkant när det gäller utvecklingen av elvägar men att det är angeläget att Sverige fortsätter att satsa på att utveckla elvägar. Vi delar denna bedömning.

Genom den här typen av tekniska innovationer kan vi utveckla och värna alla transportslag och samtidigt nå ett mer hållbart samhälle.

Vi vill vidare peka på att beräkningar som analys- och teknikkonsultföretaget WSP har gjort visar på att två tredjedelar av lastbilstransporterna i Sverige skulle kunna utföras på elvägar 2030. Det skulle minska energianvändningen med runt tio terawattimmar per år. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen prioriterar frågan om elektrifierade vägar och ser över möjligheterna att utöka försöksprojekten.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.	Tillhandahållande av förnybara bränslen, punkt 4 (SD)
	av Tony Wiklander (SD) och Per Klarberg (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2049 av Runar Filper och Jonas Millard (båda SD) och

avslår motionerna

2015/16:2013 av Mattias Bäckström Johansson (SD) och

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 33.

Ställningstagande

Vi anser att skyldigheten för bensinstationer och andra försäljningsställen att tillhandahålla förnybara drivmedel bör tas bort. Enligt vår mening försämrades förutsättningarna för att kunna bo och verka på svensk landsbygd när den s.k. pumplagen trädde i kraft 1 april 2006.

Att bo på landsbygden innebär att man är beroende av serviceinrättningar som tillhandahåller drivmedel i form av framför allt bensin och diesel, eftersom 94 procent av alla bilister äger fordon med de drivmedelsegenskaperna.

Till följd av pumplagen har många serviceinrättningar av ekonomiska skäl tvingats lägga ned sin verksamhet då de inte haft råd att installera anläggningar med förnybara drivmedel. Vi anser att tillhandahållande av förnybara drivmedel är bra för att främja fler och bättre miljöalternativ, men vi anser inte att det ska vara påtvingande genom en lag som avsevärt försvårar för små näringsidkares överlevnad. Dessa lever ofta på marginalen, och det är följaktligen ekonomiskt mycket påfrestande att tvingas investera i en biogasanläggning eller etanolpump.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.	Främjande av elfordon, punkt 6 (M, C, L, KD)
	av Jessica Rosencrantz (M), Edward Riedl (M), Sten Bergheden (M), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Christina Örnebjär (L) och Robert Halef (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 13 och

avslår motionerna

2015/16:2196 av Johan Büser (S),

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 22,

2015/16:2372 av Solveig Zander (C),

2015/16:2669 av Cecilia Widegren (M) och

2015/16:3115 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1, 2, 5 och 6.

Ställningstagande

Det krävs ytterligare insatser för att ställa om transportsystemet och nå en ökad andel drivmedel med hög klimatprestanda. Vi anser att elfordon är en viktig nyckel för att uppnå utsläppsfria transporter, men även mindre buller. Enligt Naturvårdsverket och Trafikverket behövs i Sverige ca 1 miljon elfordon till 2030 för att klara omställningen till fossiloberoende transporter. I dag finns el- och laddhybrider som passar utmärkt för privat användning, i tjänsten, till varu- och godsdistribution, taxi och elbussar i kollektivtrafiken.

Det behövs dock bl.a. bättre laddinfrastruktur för att främja användandet av elbilar och nå målet om en fossilfri fordonsflotta. Vi anser därför att staten bör stimulera utbyggnad av laddinfrastruktur och att det är rimligt att staten står för en del av dessa investeringar.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

5.	Forskning och utveckling, punkt 7 (M, C, L, KD)
	av Jessica Rosencrantz (M), Edward Riedl (M), Sten Bergheden (M), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Christina Örnebjär (L) och Robert Halef (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 6 och

avslår motion

2015/16:353 av Helene Petersson i Stockaryd (S).

Ställningstagande

Sverige måste minska utsläppen från transporterna och bryta beroendet av fossila drivmedel. För att detta ska lyckas krävs det långsiktiga och effektiva mål och styrmedel för en ökad andel förnybara drivmedel med hög klimatprestanda, eldrift och effektivare transporter. Vi vill framhålla att tillväxt är en förutsättning för att vi ska kunna komma till rätta med världens utmaningar på miljö- och klimatområdet. Klimathotet möts också bäst genom effektiva och teknikneutrala styrmedel som bidrar till både teknikutveckling, förändrat beteende och en ökad användning av mer hållbara lösningar. Vi i Alliansen vill se långsiktiga styrmedel som på ett förutsägbart sätt ökar andelen förnybart i transportsektorn. Vi anser också att ett främjande av teknikutveckling inom detta område är avgörande för vår möjlighet att nå ett hållbart transportsystem.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

6.	Sjöfart, punkt 8 (M, C, L)
	av Jessica Rosencrantz (M), Edward Riedl (M), Sten Bergheden (M), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M) och Christina Örnebjär (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:3058 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18,

bifaller delvis motion

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 16 och

avslår motionerna

2015/16:188 av Emma Wallrup m.fl. (V) yrkande 3 och

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 18.

Ställningstagande

Utvecklingen av sjöfarten är en viktig del för att uppnå våra miljömål och en viktig faktor för klimatomställningen. Vi kan konstatera att godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter. Sveriges drygt 50 hamnar tillsammans med våra inre vattenvägar innebär att vi har goda möjligheter att i större utsträckning än i dag avlasta vägnätet och på så sätt minska klimatbelastningen.

Sverige har en lång tradition och gedigen kompetens inom sjösäkerhet och marinteknik. Alliansregeringen tog 2013 ett samlat grepp för att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. För första gången någonsin presenterades en samlad handlingsplan med en lång rad åtgärder och insatser. Även om sjöfarten är ett förhållandevis hållbart transportslag behövs det fler åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan. Dock är det viktigt att dessa åtgärder inte blir en extra pålaga för svensk sjöfartsnäring och därmed försämrar dess konkurrenskraft. Det är därför viktigt att arbeta för en infrastruktur som stöder en mer miljövänlig sjöfart, som exempelvis användandet av flytande naturgas och metanol samt elanslutning i land. Dessutom ligger utsläppen från internationell sjöfart och luftfart som startat i Sverige långt över 1990 års nivå, och dessa utsläpp ökade under 2014. Det kommer att krävas nya kraftfulla styrmedel för att göra det sannolikt att uppsatta delmål och mål ska nås i tid.

Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

7.	Sjöfart, punkt 8 (V)
	av Emma Wallrup (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2015/16:188 av Emma Wallrup m.fl. (V) yrkande 3 och

avslår motionerna

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 18,

2015/16:3058 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18 och

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 16.

Ställningstagande

För att sjöfartens goda miljöpotential fullt ut ska kunna utnyttjas måste utsläppen bli renare. En långsiktigt hållbar sjöfart måste på sikt byta ut bunkeroljan mot förnybara drivmedel som t.ex. biogas. I dag är dock utvecklingen sådan att utsläppen på land minskar medan utsläppen från fartyg ökar. Detta är ett resultat av att miljökraven varit alltför låga på sjöfarten under lång tid. Av tradition har olika typer av oljor använts som bränsle, och inga rimliga alternativ har funnits tillgängliga. Norge använder sedan ett antal år flytande naturgas (LNG) i den kustnära sjöfarten. LNG ger lägre utsläpp av t.ex. koldioxid, svavel och kväve och är därmed skonsammare för både natur och klimat. Fler och fler rederier i Sverige planerar nu att gå över till mer miljövänliga drivmedel. Detta är välkommet. Stena Line invigde i mars 2015 världens första metanoldrivna fartyg, och Rederi AB Gotland planerar till 2017 ett fartyg med LNG-drift. Ett treårigt EU-projekt visar även att det finns förutsättningar för en utbyggnad av tankstationer för LNG i Östersjön.

För oss i Vänsterpartiet är LNG inte en slutlig lösning för en grön sjöfart, men vi anser att den i ett övergångsskede kan vara betydelsefull i omställningen. På längre sikt kan flytande biogas (LBG) eller andra hållbara alternativ som vätgas och eldrift vara aktuella. I en artikel i Ny Teknik (den 27 augusti 2013) bedömer den svenska gasbranschen att Sveriges sjö- och skärgårdstrafik har stora möjligheter att helt gå på förnybar gas till 2050. En förutsättning för en sådan utveckling, menar branschen, är att politiken bidrar med mål och nya styrmedel. Bland möjliga styrmedel föreslår de ett certifikatsystem för transportsektorn liknande det som finns för el. För att sjöfarten ska ta en större andel miljöeffektiva transporter behövs med andra ord tydliga strategier för fungerande infrastruktur för tankstationer samt styrmedel för ökad andel hållbara drivmedel. I regeringens maritima strategi konstateras att avgifterna (licens-, kontroll-, tillstånds- och tillsynsavgifter) i större utsträckning än i dag bör differentieras för att gynna lösningar som minskar miljöbelastningen. Vänsterpartiet delar en sådan ambitionsinriktning men menar att den inte är tillräcklig. Regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder samt en nationell målsättning för att öka andelen icke-fossila drivmedel inom sjöfarten.

Vad jag nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

8.	Luftfart, punkt 9 (S, MP, V)
	av Karin Svensson Smith (MP), Pia Nilsson (S), Suzanne Svensson (S), Lars Mejern Larsson (S), Leif Pettersson (S), Emma Wallrup (V), Teres Lindberg (S) och Rikard Larsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 31.2,

2015/16:3058 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 12 och

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 34.

Ställningstagande

Vi anser att Sveriges tillgänglighet och internationella attraktionskraft behöver stärkas. Internationella flygförbindelser spelar en stor roll för svenska företags möjligheter att växa och utvecklas. För att skapa fler jobb i Sverige behövs också snabba och effektiva kommunikationer med omvärlden. Men vi vill samtidigt lyfta fram att transportsektorn i större utsträckning än hittills måste bidra till att klimat- och miljömålen nås. Flyget spelar en nyckelroll när det gäller att nå ett miljöanpassat och långsiktigt hållbart transportsystem. Utsläppen från internationell luftfart som startat i Sverige är långt över 1990 års nivå, och dessa utsläpp ökade dessutom under 2014.

Vi ser därför mycket positivt på att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram en nationell flygstrategi. Strategin ska ta sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen om tillgänglighet, säkerhet, miljö och hälsa samt regeringens mål om lägsta arbetslöshet i EU 2020 och beräknas vara färdig efter sommaren 2016.

Vi vill även lyfta fram att flygbranschen själv, genom sin intresseorganisation Svenskt Flyg, har tagit fram en agenda för svensk luftfart, Så lyfter vi Sverige – en framtidsagenda för flyget. Agendan innehåller avgörande utmaningar som flygnäringen står inför på kortare och längre sikt. Enligt branschen tar man ansvar för sin egen utveckling och för hållbarhetsfrågorna, men många frågor som handlar om konkurrenskraft, nationella lagar, regler och skatter konstateras ligga utanför branschens ansvarsområde. Det viktigaste målet för agendaprocessen är att Sverige ska ha en politiskt beslutad luftfartsstrategi som ger långsiktiga förutsättningar för att flygnäringen ska kunna utvecklas inom och utom landets gränser.

Vi vill i sammanhanget också påminna om att Svenskt Flyg redogjorde för luftfartens tre globala mål på utskottets seminarium den 2 december 2015 om en fossiloberoende transportsektor. Dessa är

– 1,5 procent bränsleeffektivare varje år

– att trafiktillväxten ska vara koldioxidneutral 2020

– att till 2050 ska CO2 halveras jämfört med 2005.

Vi vill också påminna om att vid Internationella Civila Luftfartsorganisationens (ICAO) generalförsamling hösten 2016 är avsikten att ICAO ska fatta beslut om ett globalt marknadsbaserat styrmedel (GMBM) som reglerar det internationella flygets klimatpåverkan.

Vi anser att frågan som utskottsmajoriteten lyfter om att öka luftfartens användande av biodrivmedel är av stor betydelse, men med hänsyn till det pågående regeringsarbetet och behovet av att ge regeringen tid att utforma strategin som omfattar samtliga utmaningar för luftfarten avstyrker vi majoritetens förslag och motionerna i frågan.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16

2015/16:188 av Emma Wallrup m.fl. (V):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder samt nationell målsättning för att öka andelen icke fossila drivmedel inom sjöfarten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:353 av Helene Petersson i Stockaryd (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör studera förutsättningarna för hur man kan uppmuntra och stödja mer forskning på transportsidan för att minska bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen för den tunga trafiken och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:920 av Rickard Nordin (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Transportstyrelsen i uppdrag att se över definitionen av bilpooler och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1365 av Ola Johansson (C):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att E6:an mellan Helsingborg och Mölndal pekas ut som en nationellt prioriterad försökssträcka för elektroniska motorvägar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppnå visionen om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2013 av Mattias Bäckström Johansson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera elenergi som ett förnybart drivmedel i lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2049 av Runar Filper och Jonas Millard (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort skyldigheten för bensinstationer och andra försäljningsställen att tillhandahålla förnybara drivmedel och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2124 av Karin Svensson Smith och Rasmus Ling (båda MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast införa antingen en kvotplikt för biodrivmedel eller en reduktionsplikt för fossila drivmedel med sikte på att användningen av fossila drivmedel i vägtrafiken ska upphöra senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fullt ut implementera EU:s infrastrukturdirektiv för alternativa drivmedel redan den 31 december 2023 och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna att införa en möjlighet för kommuner att införa obligatorisk samordning av varudistributionen till varumottagare inom del av kommun och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2196 av Johan Büser (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler elfordon och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av laddinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder på lokal och regional nivå för att främja en fossilfri fordonsflotta och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2370 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljöförbättrande åtgärder inom sjöfarten och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C):

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör höja ambitionerna till 30 procent förnybar energi i transportsektorn till 2020 och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starkare incitament för en omställning av alla transporter behövs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och tillkännager detta för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en nationell strategi med tydliga mål för elfordon och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett paket med regelförenklingar på kommunal nivå i syfte att öka kommuners självbestämmande och främja miljövänliga och tysta transportalternativ och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra lagstiftningen så att det blir möjligt för kommuner att tillhandahålla gratis parkering för miljöbilar eller särskilda parkeringsplatser för bilpooler och elbilar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

31.2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skynda på processen för att skapa ett gemensamt europeiskt luftrum och främja utveckling av biodrivmedel till flygindustrin och tillkännager detta för regeringen.

Förslaget behandlas i den del som avser utveckling av biodrivmedel till flygindustrin

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa gemensamma hållbarhetskriterier för fossila bränslen och ursprungsmärkning av bränslen vid pumpen i hela EU och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör anta ett långsiktigt mål för att nå en fossiloberoende fordonsflotta och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2372 av Solveig Zander (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i Sverige ta fram en nationell strategi för elfordon och laddningsinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2456 av Göran Lindell och Helena Lindahl (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta för att få världens mest miljöanpassade buss- och lastbilspark och se över möjligheterna att införa en miljöfordonspremie för köp i Sverige av de mest miljövänliga bussarna och lastbilarna och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2575 av Thomas Finnborg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka behovet av en långsiktig strategi för miljöklassificeringen av bilar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2669 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra E20, huvudvägen mellan Sveriges största och näst största stad, till projektväg för laddstolpar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:2721 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa gröna registreringsskyltar för miljöbilar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3058 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökat användande av biodrivmedel för flyg och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna gällande satsningar för att kunna tillgodose miljövänligt bränsle i hamnarna och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till utökad försöksverksamhet vad gäller elektrifiering av väg och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3059 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ökad mobilitet går att förena med en minskad klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet med att minska transportsektorns fossilberoende är prioriterat för att nå visionen om att Sverige ska vara klimatneutralt till år 2050, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja teknikutveckling och att det krävs ytterligare insatser inom transportsystemet för att nå ett hållbart samhälle och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en juridisk definition av begreppet bilpool så att kommuner därmed kan få rätt att reservera plats för bilpool, och riksdagen tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3115 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig satsning på infrastruktur för elbilar och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elbilar tills vidare ska få tillgång till bussfiler och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elbilar ska få kostnadsfri parkering i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram projekt för att förbättra möjligheten att använda elfordon och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för privatpersoner att uppföra laddstolpar och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3148 av Robert Halef m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med att minska transportsektorns koldioxidutsläpp för att nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och ett klimatneutralt Sverige 2050 och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fossilfria bränslen bör användas för flyg i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD):

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med att minska transportsektorns koldioxidutsläpp för att nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och ett klimatneutralt Sverige år 2050 och tillkännager detta för regeringen.

2015/16:3208 av Anders Åkesson m.fl. (C):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ökad mobilitet är förenlig med en minskad klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka förutsättningar som krävs för att uppnå målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en ökad användning av klimateffektiva drivmedel inom sjöfarten och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Trafikutskottets seminarium om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Mattias Goldmann visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Håkan Johansson visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Paul Westin visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Suvi Anttila visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Paul Westin visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Linda Eriksson och Karolina Boholm visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Carl Carlsson visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Anna Wilson visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor

Bilder som Helene Samuelsson visade under sin presentation på seminariet om en fossiloberoende transportsektor